SS AR Han kunde visserligen fortfara att vara förvaltare på utgården, men att ha två förvaltare, den ene på hufvudgården och den åndre på utgårdev, skulle naturligtvis gifva anled. niog till ideliga misshälligheter. Efter att noga ha öfverlagt med mig sjelf, hittade jag ändtligen på ex utväg, som syntes mig antsaglig. Jag beslöt mig för att läta Conrad arrendera utgården på särdeles billiga vilkor. Derigenom skulle hans sjelfständigbet, hvsrom han var så ytterligt mån; blifva betryggal, och det så längö uppskjutna gittermålet med Bertha skulle då omsider kunna eg8. rum. Xmeslertid hade hela vintern och största delen af våren förflutit. Conrad hade genast efter min mans död på sitt lakoniska vis förklarat, stt man icke kunde hälla bröllop i ett sörgehus. Jag Visste destutom att han djupt sörjde sin aflidte husbonde, under hvilkens sista lefnadsdagar han tjenat mig på det mest uppoffrandetätt. Man omtaleade sedan för mig, att man under de första nätterna efter dödsfallet hört bonom tala högt för sig sjelf semt snyfta och gråta i sitt enskilda fum: Äfven Bertha syntes djupare gripen af den olycka som träffat mig, än man; med hänsyn till hennes naturliga: lättsinne, skulle kunnat vänta. Icke heller hon ville veta af något bröllop, utan förklarade att det icke Biok :an att hon lemnade mig nu, och att jag på inga vilkor kunde undvara henne;