Meddelanden Trån allmänheten. —Å ir nattarbete absolut nödvändigt för Hr hrr bagare? Denna fråga torde förefalla litet hvar, som läsa len, högst besynnerlig, efter den föreställning, var och en med saken obekant har om dessa yrkesidkares arbetssätt; den företeller. besynnerligare då man ju utan nattarbete blefve i saknad af färskt bröd på förmiddagen — åtminstone som litet hvar inbillar sig. Man läste i tidningarne under och efter hagarstriken, att dessa arbetare voro sysselsatta hela året om 16 timmar per dygn. Denna uppgift var dock icke exakt, som syaes här nedan, men de lests, om icke i alla utom dem det rörer, af hufvudstadens invånare håfva fått i sitt bufvud, att dessa 16 timmars nattarbete fortgår utan uppehåll från aftonen till andra dagens förmiddag; ingenting är mera vilseledande, hvilket ins. ber att få bevisa. Så här är arbetet i finbagerierna indeladt: den 8. k. tråggesällen, hvilken har det mest ansträngande arbetet, börjar sitt arbete kl. 5 på eftermiddagen och forteätter dermed till 11-tiden, således sex timmar, hvarefter han är ledig och kan sofva tull kl. 5 på morgonen, då han åter börjar sitt arbete, hvilket slutar ; vid 12-tiden. Han arbetar således 6. timmar på aftonen och omkring 7 timmar på förmiddagen. De andra arbetarne, förutom ugnsgesällen, hvilken börjar och slutar senare, börjar siva arbeten en timme senare än tråggesällen, så att de arbeta 11 timmar per dygn... Härtill kommer likväl 2 timmars arbete två gånger i veckan med s. k. grofbak (spisbröd och grofva ankarstockar), så att summa timmar i veckan för tråggesällen blir, 95 och för de andra 81. Fördelas åter dessa timmar på veckans 6 arbetsdagar, blir det omkring 16 timmar för den förre och 13!3 för de senare. Bagarearbetarens yrke, i Big; sjelft ansträngande, blifver det naturligtvis än mer då arbetet förrättas under natten, den tid då kroppen bör njuta den naturliga hvilan. lh Med fullt fog kan således den frågan framställas: är nattarbete absolut nödvändigt för hrr bagare? Som förut är nämdt, börjar bakningen kl. 5 på eftermiddagen och fortgår till framåt midnatt, för att sedermera åter taga sin början kl. 5—6 på morgonen. Det är således klart, att det bröd, som från morgon till middag finnes i handeln såsom färskt, är bakadt föregående dag, likasom att det bröd, åtminstone större delen deraf, som från middeg till afton finnes i handeln, är bakadt samma dags förmiddag. Torra skorpor expedieras färska endast på eftermiddagarne. Af allt detta framgår och är fullt konstateradt, att det bröd vi köpa till fräkost, t. ex. kl. 10—11, är tolf. timmar gammalt, hvaremot det bröd, som köpes efter kl. 12—1, är så godt som nyss ba. kadt. Börjades återigen bakptegen alltid kl. 4 på morgonen, hade vi färskt bröd kl. 10—11 på förmiddagen och färskä skorpor och annst finare bröd på eftermiddagen, och något nattarbete behöfde aldrig komma i fråga. Äro vi verkligen i behof af färskt bröd före kl. 10 f-m.:? Ja, hör jag de fle:ta siiga, arbetarne äta ju frukost redan kl. 8, omej tidigare, och huru skulle de kuona reda sig utan färskt bröd till frakost? Jag ber om förlåtelse, men jag är af helt andra tankar.;: Arbetarne i allmänhet äta visserligen frökost vid 8-tiden, det är sanöt, men att de sakölle till frakost använda fint färskt bröd bestrider jag; ty dessa, som arbeta styft, nöja sig icke med 8, k. kaffefrukost, utan behöfva något gedignare, hvartill vaäöligen spigbröd eller 8. k. skånskt bröd ätes, utom då fiot gammalt bröd får köpas hos bagaren. För öfrigt äro vi, som jag förut sökt visa, icke bortskämda med för färskt bröd på förmiddagarae, öm man n, b. med färskt bröd menar nyss bakad, då vis hittillafått åtnöja oss med ungefärligen tolf timmar gammalt bröd. Jag vill ej tala om 8. k, bättre folk, som allmännaet äter sin frukost. framåt 1l-tiden på t. m; de skulle naturligtvis vara mera belåtna att få verkligt färskt bröd kl. 10—11, än att nu få bröd, som är ett halft dygn gammalt. s : Under sådana omständigheter, och då allmänheten: verkligen tyckestaga bagarearbetarnes Parti i den nu bilågdå tvistepunktåin om en frinatt.i veckan, torde denna-lilla förklaring, hura med bagerihandteringen är stäldt, icke varit oBehöflig, dels för att skingra den villfärelsen, ett bagare. arbetaren osfbrutet skulle arbeta: nästan heta dygnet om, dels ock att visa det onödiga i nattarbetet, dels stötligen för att bereda allmänheten på en möjligen blifvandereform i otvar antydd eyftving, hvartill det nu beslutkde uppbhörandet. af årbese natten .till måndagen, då baknmingem börjar. kl. 4 på morgonen, kan anses såsom em inledning. Säkert är; öttblefte all bakning ver. ställd på dagen, i stället för på natten, blefve ock såväl allmänheten som nämda yrkesic,kare fallt belåtoa, de förra att få brödet färegt och mera ordentligt bakadt, och de senare genom stt komma i samma ställning som andra yrkesidksre; nemligen att: få nattro.. g et sd sn