Dagens Nyheter – 4 augusti 1873, sida 1

-— 10 — icke kunde plocka fikon på tistlar, och som ofta lät mig höra ironiska komplimenter för de ypperliga resultsterna af min uppfostringsmetod, kunde icke afhåla sig från att ibland med en viss beundran aktgifva uppå det vackra barnet, för hvars framtida väl han efterhand blef allt lifligare intresserad. Att samtliga landtbrukselever förälskade sig i henne, faller af sig sjelft. Vi hade på den tiden alltid ett par eller tre sådana unga herrar i vårt hus; alla täflade om stt få åtnjuta undervisning af min man, som var ansedd för en utmärkt landtbrukare. Det varlustigt nog att se de unga klumpiga björnarne uppföra sina danser kring den vackra lilla apan; några, som hade anlag för poesi, kände sig äfven till den grad inspirerade att de skrefvo bela ark fulla af verser, hvilka de sedan vanligen läste upp för mig. Jag hade nemligen den lyckan att alltid vara våra elevers moderliga vän, åt hvilken de anförtrodde sina sorger och sin glädje, så att jag alltid höll trådarne till spelet i min hand och kunde vara säker om att ingen skada skulle ske. Af något allvarsammare natur var ett förhållande som inträffade ett par år sednare, då Bertha redan blifvit konflrmerad och hade uppnått sitt femtonde år. Vid den tiden vistades här i socknen en teologie-kandidat såsom medbjelpare åt vår sjuklige, till åren komne prest. Det var en stillsam, beskedlig ung man, något inskränkt kanske, uppfostrad i