rn RÖ EERO ORERORE exempel, som! finnes, på att en stats kopparmynt gäller; å en annans område. Det var bland annat dessa ohemula fördelar, som danskarne tillskansat sig, hvilka föranledde norrmännen att afslå myntkonventionen. Uti lotsfrågan ha danskarne uppställt det lika oblyga påståendet att farvattnet mellan öarne Hven och BSeeland skulle erkännas vara uteslutande danskt. Efter diverse notvexlivgar lära danskarne) frånträdt yrkandet härom och helt beskedligt gjort denna eftergift, på det att svenska regeringen skulle kunna erkänna Drogden, eller halfva Öresund, såsom uteslutande danskt farvatten och, när saken komme till svenska riksdagens kännedom, kunna orda om ömsesidigt tillmötesgåendet. Ett bland de många exemplen, och detta helt färskt, på huru Sveriges intressen bevakas af vederbörande, gifver oss myntkonventionen. Danmark räknar, såsom vi nyss ha anfört, 1,800,000 och Sverige 4,200,000 invånare. För att bevaka Danmarks intressen vid den vigtiga frågans behandling deltogo i förhandlingarne två erfarne danska män, hrr Bille och Fenger, hvaremot Sverige endast var representeradt af en ledamot, och denne ende var — hr C. F. Wern; finansminister och ledamot i styrelsen öfver skandinaviska kreditaktiebolaget. — Vi tillfoga uppgiften om hans ledamotsskap uti en bankstyrelse icke såsom någon anmärkning, ty vicha, oss väl bekant, att statsrådet W.icke deltagit i det bolagets styrelse sedan han blef utnämd till finansminister, och att han den 6 sistlidne maj utträdt ur samma styrelse, förmodligen sedan hans plats vid konungens rådsbord, såsom det åtminstone antogs i maj månad, för ytterligare ett par år blifvit betryggad.:Men vi ha omnämt hr Werns ledamotskap uti styrelsen öfver en stor kreditanstalt för. att uppställa den frågan, huruvida någon tror; att den för insigter och klokhet ansedda styrelsen öfver Skandinaviska kre-ditaktiebolsget, i-och för afslutandet af något vigtigt finansielt aftal. med någon större dansk kreditanstalt, hade bemyndigat hr C. F. Wern ensam att å kreditbolagets vägnar träffa öfverenskommelse, som gällt millioner? ;En hvar med någen: sak-: och personkännedom . svarar härtill nej! Men det är ju. en likgiltig sak, hvem som förer eller huru gamla Sveriges talan föres. Försoffningen. är stor! Att hrstatsrådet Worm glömde, att uti myntkonventionen borde intagits-en bestäm melse om skyldighet för Danmark att invexla det nu i hela södra Sverige gängse och hårdt slitna danska silfvermyntet, det kommer att leda derhän, att detta dåliga mynt qvarblifver i rörelsen, tilldess--enskilde vilja vidkännas förluster för att blifva det qvitt. Man har, såsom den nyss oberopade tidningen sagt, giltiga skäl till det yttrandet att, Com våra statsrättslärare ville allvarligen gagna sitt land och den studerande ungdomen, så. borde de kritiskt. föreläsa de af Sverige under de sist förflutna tvenne århundradena afslutade traktaterna med andra nationer, för att lära ynglingarne huru sådana) fördrag icke böra skrifyas. Häruti instämma vi på det lifligaste och bedja blott få tillägga den önskan, att 1872 års myntkonvention icke då må förbises. Att Daumska Dagbladet med anledning af sagda konBETNING kREREORA SrAN 2 NE