el Utrikes-Nyheter. Rösträttens utsträckning står i England åter på dagordningea och nar alla ntsigter avt bli verklighet, om den frisinnade Gladstoneska regeringen kommer att qvarstanna vid statsrodret. En af denna regerings: mest framstående ledamöter, undervisningsministern Forster, har nemligen, med denuppriktighet och det mod, som utmärka statsmännen af Gladstones skola, inför underhuset afgifvit den långt ifrån för alla ministerens vänner behagliga förklaring, att han för sin del gillar ett af parlamentsledamoten Trevelyan . framstäldt förslag att utsträcka hushålls-rösträtten (household suffrage) äfven till landtfolket. Han tillade, att Gladstone sjelf, som af opasslighet hindrades att vara närvarande, delar hans åsigt i frågan. Hushallsrösträtten, eller rättigheten för en hvar, som eger egen bostad eller gäldar en hyra af visst belopp, att deltaga i parlamentsvalen, har redan någon tid varit gällande för städer och köpingar, men ej för landsbygden. När de liberale genom1refvo den senaste förändringen i vallagen, trodde de, att man, för att trygga sakens framgång, ej borde utsträcka denna grundsats till landsbygdens. arbeterebefolkning, som då ännu icke visat något tecken till sinne för allmänna ärenden;. Man trodde, att de antingen alldeles icke skulle bruka en dem förlänad rösträtt eller ock bruka honom som viljelösa verktyg i egendomsherrarnes Händer. Sedan dess hafva dock jordbruksarbetarne visat sig lika mogne för det politiska lifvet som städernas arbetare. : De möten de hållit och de föreningar de bildat för aw tillvarataga Hitt bäst hafva utmärkt sig för sans, godt omdöme och aktniog-för lagen. Det är på grund häraf Trevelyan framställt det förslag, som Gladstone och Forster, dock ej å regeringens vägnar, utan som en: skilde parlamentsledamöter förklarat sig gilla, Förslaget kommer först i nästa parlamentstermin, och då inför ett nytt parlament, till handläggning. På de förestående valen skall det utan tvifvel utöfya stort inflytahdö och rörig varmt emottagande från det ena hållet, starkt motstånd från det andra. Preussiska fregatten Friedrich Carls patsende mot det spanska örlogsfartyget Vigilante; som kapades på sin väg till Almena, hår naturligtvis vöckt stor uppmärksamhet inom den europeiska pressep, Man förstår ieke den preussiska regeringens m4tiv till dehba handlings Journal des Debats, som lerhnar en längre kommentar till denna de preussiska vaprenssenaste bragd, anmärker i hufvudsaken, följande; Preussen har varit den första akt som med sumärkningsvärd ifver orkänt den princip, som ligger. till grund för spanska regeringens dekret af den 21 juli, enligt hvilket alla. de af. insurgenterna eröfrade fartygen förklaras för ejöröfvarfartrg, och kunna tagas af hvilken som helst främmande makt, och enligt hvilket dessa senare anmodas om att.räcka de spanska myndigheterna en hjelpsam hand. Vi ha redan i folkrättens namn protesterat mot denna besynnerliga doktrin; som aldrig förr varit känd. Andra tidningar ha ocksi fästat uppmärksambeten på, att det icke kan vara spanska regeringens mening att rent af uppmana de främmande styrelserna att.bemäktiga sig dylika skepp, men att Hon blott velat säga dem, att dessa fartyg icke ha någon rätt till beskydd, att dew spadexa gan icke förlänar dem nägon sådan: Man ser emellertid att Preussön har fattat saken annorlunda. Det är dock ett längt språng från att neka ett fartyg skydd ock till att kapa detsamma. . Vi stå svt den spanska regeringen har brutit mot folkrätten och