låt oss nu börja tillämpningen. Nu anföres den omtvistade paragrafen: Art. 11 mom. 3 af Öresundstraktaten, hvilken för säkerhetens skull först återges på franska. Här slutar: första artikeln, i det förf. uppmanar läsaren Sbehålla ij minnet det anförda. Detta är visserligen att begära det omöjliga, men vi skola dock göra vårt bästa, allt för den der utlofvade tillämpningens skull, och öfvergå till andra artikeln. i Efter att i sin andra artikel, i gårdagsnumret, ha fortsatt sina citat på franska språket ur traktaten och ur vid öfverläggningen förda protokoll framkastar den djupgående förf. af denna, sannolikt den grundligaste tidningsartikel, som någonsin sett dagen, den frågan: Hurudant var då det folkrättsliga förhållandet i Öresund före traktaten af 1857:4 — För att besvara denna qvistiga fråga måste han, säger han, Sgå något långt tillbaka i tiden och han gör det också, Sicke för att lysa med lärdom — nej, visst icke — blott för att belysa saken; Från 1857 vänder han sig således till — år 445 f. Chr. och från Öresund till — egeiska hafvet, som vid denna tidpunkt lär ha gjorts till rent helleniskt vatten. Efter att vidare ha omnämt Antiochus af Syrien och floden Kalykadnos, de tysk-romerska kejsarne, Genua och Venedig samt påfven Alexander VI, kommer förf. ändtligen till den Cnyare diskussionen (om det folkrättsliga förhållandet i Öresund?) Innehållet af denna Sden nyare diskussionen får man särdeles klart och tydligt framställd i en hellångspalt, fylld med ungefär 30 mycket noggrant angifna citat ur Grotius, Selden, Heffter, Phillimore; Bluntschli, Wharton, Nizze, Rayneval, Ortolan, Kaltenborn, de Cussy, Martens m; fl. Sedan han till sina läsares ofantliga uppbyggelse visat hvilka oerhörda grundliga forskvingar han gjort för att kunna nöjak: tigt besvara den framkastade frågan om det folkrättsliga förhållandet i Öresund, säger han: Sammanfatta vi det föregående, blir resultatet att: Öresund, intill. 1857 stod i alldeles samma kategori som andra sund; men att sjöfarten derstädes var betungad . med en särskild afgift.4 Spritt nytt, isanving spritt nytt, och för att kunna dra fram i dagsljuset denna hittills obekanta sanning är det som han anfört Cen mängd -historiska . fakta och uttalanden.af framstående rättslärarelk — Hur tacksamma böra ej hang läsare känna sig öfver detta anspråkslösa nit, öfver dessa utredande förklaringar till upplysningens frommal Ledsamt nog anser förf. det vara, säger han, Sonödigt arbete att redogöra för gundstullens uppkomst. Han. anser nog -att det kunde Cyara nöjsamt för en och annan att utförligare berätta huru Danmarks rätt: blifvit erkänd och bestämd, och vid hvilka: tidpunkter, men han är obarmhertig nog att nöja sig. med att anföra endast 10 stycken årtal för olika fördrag och öfverenskommelser och slutar sin. artikel: med den-upps lysningen, att Cnu ha vi kommit så långt — efter en afbandling på : tre spalter — Satt Öresunds allmänt folkrättsliga wtällning före 1857 blifvit bågot så när klar. Viå vår sida sluta med uttalandet af en till visshet: gränsande förmodan, att förf. icke : ännu . fått sin ställning Srågot så när klar4 för sig, åtminstone icke på långt när så klar, som Öresundsfrågan var för allmäns heten redan -innan an på sitt, som man ser, ovanligt rsdiga sätt sökte reda henne,