Dagens Nyheter – 30 juli 1873, sida 2

684 jag säga er att, äfven om jag ville hjelpa er att rädda markisen; skulle det 6j kunna ske; förbittrad öfver detta odjurs brott, skulle arniöA trotts Min Vilja och göra sig skyldig till öppet myteri; markisen skulle genast bli expedierad, d. V. s. huggen i stycken, och någonting annat skulle äfven utan tvifvel inträffa, som komme att göra mig tröstlös för all framtid — jag menar att ni skulle bli dödad på sanimå gång som herr de la Tremblays! Gode vän och kamrat, lyd mitt råd: återvänd till ert tält och öfverlömna ät tiden och omStändigheterna att bestävmma hvad hända skall. De skäl, Maurevort uppgifvit, voro så sändå, så ovedersögliga, ätt Sförzi icke gjorde något försök att kullkasta dem. — Kapten, svarade han; det kraftigaste af edra argumöenter är ovilkorligen det sist anför. da; jeg inser att, om vi rödan i natt satte markisen på fri fot, skulle vi derigenom efdast påskynda hans död. Jag skall afvakta ett mera gynnsamt tillfälle. Och nu, Maurövert, släpp in mig; jag måste träffa min broder. — Er broder! utropade kaptenen i en på samma gång medlidsam och förebrående ton. Huru kan ni fortfara att benämna detta af. skyvärda monster med ett så heligt namn? Er broder — han som sändt er till galgen! Er broder — hän som icke tvekat att söka med våld röfva er kyska Diana ifrån er! Er broder — hän som, ehuru: han hade kännedom om