Dagens Nyheter – 28 juli 1873, sida 2

Bellmansdagen, den 26 juli. Dagen slår ut som en svällande ros, Solstrålar fjärilar leka; Molnen de sväfva så stilla sin kos, Vänaste vindar oss smeka. Vågorna sjunka så tyst för att dö Ned uti hamn på den speglande sjö — Dagen slår ut som en svällando ros, Solstrålar fjärilar leka. Djurgården står som en strålande brud, Väntande kärlekens fröjder; Klädda i sommarens grönaste skrud, Lyssna dess dalar och höjder. Fäglarna slå sina jublande slag: Ty Bellmansfesten skall firas i dag! — Djurgården står som: en strålande brud, Väntande kärlekens fröjder. Bollman! ack, hur detta magiska namn Allting ju synes förtrolla! Sjelfvaste grafven ej kan i sin famn Då sina söner behålla. Hurtigt den uppstår, af tiden ej tärd, Fredmansg-epistlarnas skimrande verld. — Bellman! ack hur detta magiska namn Allting ju synes förtrolla! Hör, fader Movitz, så modig och fin, Än uti valdthornet stöter; . Se, Christian Vingmark med smäktande min Nymferna artigt bemöter. Än Ulla Winblad beviljar din bön, 4 Dansar så ung och så glad och så skön, — Hör, fader Movitz, så modig och fin, Än uti valdthornet stöter. Se, detta glada och sjungande tåg Sig öfver slätten utbreder; Fredman, för dagen så lätt uti håg, Går uti spetsen med heder. Sa, fader Bergström, han höjer sitt stop; Mollberg och Lotta trå dansen ibop, — Se detta glada och sjungande tåg Sig öfver slätten utbreder. I denna trollande, brokiga krets Träda vi in allesamman. Låtom os3 äfven då: vara tillreds Tömma i botten med gamman;