Dagens Nyheter – 28 juli 1873, sida 2

— Tusen millioner afgrundsandar! utropade Maurevert, som nu förlorade tålamodet. Om döt är er önskan att slippa höra mina invändningar, så uppgif ätminstone ett enda talande skäl för ert beslut: — Mitt skäl, kapten, borde ni för längesedan ha gissat, Skulle jag ej i aldra högsta grad vanära mig sjelf, om jag öfvergåfve min post just då den afgörande striden skall börjas? — Jaså, ni tänker nu draga ert svärd mot den broder, som ni för en minut sedan ville rädda till hvad pris gom helst? — Drega mitt svärd mot markis de la Tremblays! utbrast Sförzi i en förebrående ton. Ack, Maurevert, huru kuade väl en sådan tanke uppstå i er själ? Frukta intet sådant! Jag skall vetå att på en gång fullgöra min pligt både som soldat ock broder. Barhufvad och med mitt svärd i skidan, skall jag deltaga i störmningen. — Oförbätterlige galning! mumlade kaptenen. : Efter flera samtal i samma ämne uppgaf Maurevert, som fann sig besegrad af Raculs etivisket, hvarje försök sett ändra sin väns beslut. : Vår kapten hade afberr de Harlai blifvit beklädd med högstå befälet öfver -de kungli,va trupperna; vid hvilket tillfälle hen förklara. 10 sig vilja med sitt hufvud ansvara för att alottöt skullö blifva integet. Också hade hån uhvändt alla upptänkliga medel för