Dagens Nyheter – 25 juli 1873, sida 2

Kapten John Eriessöns torpedo. Ur amerikanska tidningen Army and Navy Journal återgifver A.-B. följande redogörelse för vår berömde landsmans senaste uppfinning: Vi kunna nu meddela våra läsare att vi haft nöjet se Kapten Ericssons aggressiva torpedo (så benämd till skilnad från torpedos, afsedda uteslutande för hamnförsvaret) tärdig att sättas i sjön. Försöken med densamma skola sko vid Vermland, ett ställe tillhörigt kapten Ericssons vän hr Delamater och Hbelä: et vid Lony-Islands-sundet. Här sger hr Delamater en kuststräcka fullt två engelska mil lång och således en ypperlig lokal för försök af i frågavarande beskaffenhet. Så snart dessa försök egt rum, skola vi genast öfver desamma. lemna. en fullständig redogörelse, Under tiden torde det dock vara af intresse att vi anföra hvad vi nu sett af detta aggressiva vapen, Sjelfva tartyget eller skrofvet af denna torpedo. är bygdt-af stålplåtar och endast elfva fot långt, trettiotvå tum djupt och tjugu tum bredt. Midskeppssektionen är rektapgulär samt öfver och underytorna från fören till akteri plana och fullkomligt parallela. Sidorna stå vertikala och sammanträffa vid stäfvarne itemligen skarpa vinklar... Deplacementet ärstörre än man med hänsyn till de små dimensionerna kunde förmoda. Två tusen engelska skålpund skulle knappast vara tillräckliga att hålla hela apparaten i jemnvigt. Den har två propellrar, tvåbladiga och. tre fot:-och två tum:i dismeter samt fem fots stigning, Båda propellrarna rotera kriög ett gemensamt centrum, men i motsatt riktning mot hvarandra, hvilket är hödvändigt, ty i annat. fall je. sannolikt det lilla skrofvet. vrida sig af framdrifningskraften, et tvifvel åtskilliga mariningeniörer uttalåt mot möjligheten att uti en så liten torpedo insätta ett så beskäffadt maskingri har kapteh Eriossön här praktiskt vederlagt, hvilket vi kunna intyga på grund af hvad vi med egna ögon sett; Den siönrike konstruktören satte-.det dolda maskineriet i rörelse; den komprimerade luften insläpptes .genom den ihåliga :kabeln, fästad vid aktern af. torpedon, då de båda propellrarnå ögonblickligen började rotera konträrt emot. hvarandra. och med en hastighet, som icke tillät-att räkna. slagen. Ännu är det för tidigt att beskrifva styrinrättningen, äfvensom anordningarna för stt hålla torpedon på ett gifvet djup. Deramot. tillåta vi 088 yttra något Om sättet hur sjelfva spräng. satsen kommer att behändlas. Dot faktum -har hittills icke. yarit. kändt, att år 1854 underställde kapten Ericsson kejsar Napoleon. planen för en pansarklädd torpedobåt, som blott till. en ringå del var synlig i vattenytan. Denna båt framdrefs med ångkraft och afsågs att löpa nära intill.det fiendtliga fartyget och på ett kort afstånd, medelst pneumatisk kraft, utsända under vattnet en cylindrisk projektil; laddad: med sprängsats, som. antändes--då projektilen träffäde-skepps. sidao. Denna plan att.skjutassprängladdningen mot fienden har. kapten -Eriosson tillämpat på sin.-nya torpedo. Också visade man .088. en pheumatisk piston,. anbringad: vid torpedons främre del; och : medelst hvilken en spräng: bombutkastades :med betydlig styrke. Det-är lätt att-förstå; att när en projektil af.en: viss vigt, som från torpedons främra del medelst komprimerad luft utskjutes-under vattenytan, genom vattnets motstånd och i förening med projektilens egen inertia; utvecklas ett motstånd tillräckligt att stanna den:lillatorpedor: För att åstadkomma denna kraft, eller att stanna farten å torpedon, äro den pneumatiska pistonens dimensioner så afpassade,ätt då den utkastade projektilen -framdrifvits en fot utanför torpedon, utvecklas i och med detsamma en reaktion nog stark att stanna torpedon. Riktigheten af dennateori kan dock icke bestämmas förrän de praktiska. försöken blifvit verkställda. Det behöfver:väl icke säs gas, att om torpedons rörelsenoment icke så. som beräknats kan öfvervinnas, så blirföljden att när sprängsatsen: emot det fiendtliga fartys getantändes, äfven den lilla -forpedon blir krossad eller åtminstone dess mäskineri sönderskäkadt. -Döt bör döck ihågkommas att ernåendet af torpedons hufvudsyfte, nemligen att slå hål på det fiendtliga fartyget, beror ej på om det lyckasceller iöke att ifrån törpedon utskjuta -projektilen; enär sprängsatsen kan fästag.. vid. .torpedons-främres-del;s-Må gerna denyslilla torpedon :då uppoffras; oms med det samma, ett fiendtligt krigsskepp förstörea I hvilket fall som helst, den sibåliga, -kabeln för: