Dagens Nyheter – 25 juli 1873, sida 1

-— VUE noist, ni har nu undergått det första ordinarie förhöret; härefter kommer det andrs, extraordinarie förhöretX, som är ett strå hvassare. ; Utan att egna någon vidare uppmärksamhet åt den förtviflade bofvens böner och jemmer, inkallade Maurevert några:soldater, uppdrog ät dem att bevaka fången samt -skyndade ut ur fängelset. — Vid Minerva! tänkte han; detta var en storartad upptäckt! — men den som i sista rummet bör uuderrättas derom är min hygglige vän Raoul! Heldre än att bekämpa sin broder skulle, han afstå från den. myndighet, som blifvit honom anförtrodd. af kopungen; och huru skulle. det sedan gå med min kredit? Och tänk, om han i sjelfva den afgörande stunden skulle nedlägga sin makt — då vore han för alltid vanhedrad. Nej, nej, jag skall bestämdt icke säga honom :ett enda ord om mäster Benoists bekännelse... Men å andra sidan är ban förbannadt finkänslig. Om markisen blir besegrad och dödad, måste man naturligtvis, för att Raoul skall kunna taga hans egendomar i besittning, underrätta den unge mannen om hans börd, och då kommer han utan tvifvel att upptäcks, det jag länge känt denna hemlighet. . Skall han väl under sådana förhållanden förlåta mig? Den frågan är, minsann, icke lätt att besvara. -.Emellertid är den ytterligaste försigtighet högst nödvändig. Man ångrar ofta att man segt för