Dagens Nyheter – 24 juli 1873, sida 2

— 648 — med en röst som häftigt darrade af förskräckelse, i himmelens namn besvär jag er — med sammanknäppta händer, på mina knän ber jag er: låt mig oförtöfvadt tala med hans nål Sforzi!l — Tala med herr Sforzi — ert fordna offer? Ni måste vara galen, eftersom ni kan tänka på något sådant. — Kapten af medlidande vägra icke min bön! Huru stora, huru afskyvärda mina förbrytelser mot herr Sforzi än må ha varit, så skall han dock, om blott jag får tala med honom, låta inställa min afrättning — han skall förlåta mig! — Ni yrar, Benoist. — Nej, nej, kapten! jag känner en hemlighet, en förfärlig hemlighet som utan tvifvel skall rädda mig från sträckbänken. Maurevert smålog hånfullt och öppnade Jörren till fängelsehålan. — Hitåt, goldater! ropade han; fören denne fånge till tortyrkammaren. Förstummad af bäfvan och fasa, fördes Benoist till ett rum i fängelsets bottenvåning, der en samling af alla dv ohyggliga tortyr. redskap, som på denna tid brukades, mötte hans blick. Den fege uslingen darrade i alla lemmar. Kapten de Maurevert satte sig på en stol, och hans allvarliga min bådade allt annat än godt för den skrämde fången. På några få steg5 afstånd från keptenen stodo tvenne per