Dagens Nyheter – 22 juli 1873, sida 2

na egendom Fjelldalen, för 215,000 rdr, att tillträdas den 25 mars nästa år. Inventarier äro icke i köpet inberäknade, — Hr von 8egebaden inköpte för några få månader sedan samma egendom för 190,000 rdr. Goda anlag, I Vesterviks veckoblad läses: Glädjande är det förnimma att hos vårt lands allmoge icke sällan röja sig naturanlag för det ena och det andra inom industriens om: råde, hvilka äro ganska märkliga och särdeles i byggnadsväg har man sett exempel på att en man af folket utan studier och utan någon nämnvärd undervisning, endast genom flit och ett praktiskt förstånd tillegnat sig kunskap och skicklighet i byggandat ej allenast af hus och hvad dertill hörer, utan äfven at maskiner, mekaniska verk, exempelvis tröskverk och qvarnar, ja till och med fartyg, m, m. Ett sådant fall föreligger oas nu att omnämna: skonerten Göthe nitbogserades i lördags af ångfartyget Tjust för att här komplettera riggen. Detta fartyg är pybygdt på br apotekaren Richters egendom Winö af gården till: hörigo arbetare, under uppsigt och ledning af en af arbetarne, Svensson, som äfven uppgjort ritning tili detsamma. Skonerten utmärker sig för soliditt och ändamålsenlighet och kan full: komligt täfla med de från större, renommerade varf utgående fartyg och gör sålunda heder åt såväl sin bäggmästare, hvilken genom företagsamhet och eftertanke praktiserat sig in uti denna konst, som timmermännen — aila jord: brukare och blott tilltällighetsvis eller vissa tider på året sysselsättande sig med sådant arbete. Fartyget erhåller 7 års klass i Veri: tas och kommer att förasaf kapten C. Wallertz, Skeppsarbetet bedrifves fortfarande på Winö och kölen är nu sträckt till ett större skonert: skepp som kommer att utföras af ofvannämde byggmästare Svensson. Ny torffeabrik. För omkring ett år sedan köpte grosshandlaren J. Jeanssonis man tal Källstorp, beläget 1!2 mil ifrån Kalmar, i närheten af blifvande jernvägsstationen vid Trekanten, icke så mycket för hemmansdelens beskaffenhet, ty jorden var mager och åbyggnaderna förfallna, utan fast mera derför att på egorna fanns en stor torfmosse af synner ligt god beskaffenhet. Under förlidet års sommar började hr J. be: arbeta mossen och meden Samuelsonsk maskin tillverka rörtorf, hufvudsakligen för att använs das såsom bränsle vid sin stora ångqvarn i Kalmar. Fastän transporten blef dyr, fann hr J. detta bränsle vida bättre och billigare än ved och beslöt att uppdritva torftillverka ningen så mycket som möjligt. För detta ändeamål blet nödigt att anskaffa ännu em ma skin och härom rådgjordes med den vid ångqvarnen anställde, utmärkt skicklige maskini sten Malmborg, och denne, som under fjolåret skötte torfmaskinen vid Källstorp, erbjöd sig att försöka konstruera en ny sådan. Utgående från principen tör vanliga köttqvarnar, lyckades M. att under vintern på ett utmärkt sätt lösa sin uppgift. Den af honom förfärdigade maskinen, som nu blifvit fördubblad och dråges af en 8 hästkraftors lokomobil, arbetar mycket tystare och fortare än Samuelsonska maskinen, hvilken är tung och klumpig, men hvad mera är, torfven från Malmborgska maskinen blir, såsom mera arbetad och hårdare pressad; af en ojemnförligt mycket bättre beskaffenhet. Vid fabriken, der dagligatillverknivgen upp: går till 24000 stycken torf, nemligen med Samuelsonska maskinen 8,000 å 3 skålp. och med Malmborgska maskinen 16,000 å 4 skålp., motsvarande enligt uppgift 35 famnar furuved, äro anställda 50 personer, deraf 12 qvinnor samt 12 barn, och det är glädjande att se med hvilken ordning, raskhet och munterhot arbe: tet går. Nyligen har hr J. ytterligare köpt en stor torfmosse i grannskapet och i närheten af jernbanan uppbyggt en stor torklada. Denna mMmosses bearbetando lärer komma att börja redan nästa år. (B.) En missfäörd af samma slag som till dragelsen den 16 juli 1865 inträffade ånyo å bangården i Vexiö vid attontågets afgång i tisdags afton. Genom försummelse att i rättan tid omkasta vigttrissan på den vid semaforen befintliga sjelfstående vexeln kom nemligen det redan i temligen stark fart stadda tåget in på det spår, som leder till lokomo tivstallet, hvarvid lokomotivföraren, som vid den vilseledande punkten genast varsnado för! summelsen, ögonblickligen gaf bromssignal, lät tillskrufva tonderns bromsar och afstängde ångan. Oaktadt dessa åtgärder gick det fränI 2 Av LR NR FR ARR