Dagens Nyheter – 19 juli 1873, sida 2

Lr 0 RR IR RT Äfven värdshusvärden sjelf tycktes ångra sin förmätenhet; i hans ansigte afspeglade sig den lifligaste oro, han :darrade i hvarje led och fortfor med en i hög grad vibrerande röst: — Kamrater, jag litar på er tystlåtenhet: Det var bara ott skämt af mig. Jag vet naturligtvis lika väl som ni, att herr markisen är tillräckligt mäktig för att kunna motstå kungens hela styrka Han såg sig ängsligt omkring och då han icke märkte annat, än vänliga ansigten, fortfor han. Då jag emollertid tänker på det mod chevalier. Sforzi visade i duellen med kapten de Maurevert — en strid hvartill vi nästan allesammans vara vittnen — känner jag hoppet åter vakna i mitt bjorta. Ack, käre kamrater, hvilka skulle väl kunna vara lyckligare än vi. blott voro qvitt markis de la Tremblays och hans apostlar? Icke något tvångsarbete, inga piskor, inga utpressningar — inga mord — hvad vi skulle vara lycklige! Hvad tjenar det till, att se så förskrämde ut? Följen mitt exempel, kamrater, och rädens icke, Om I haden hört hvad som i går öppet sades på Clermonts gator, skullen I allesamman vara modigare. Det ser ut gom cm konungen icke längre ville låta sitt stackarg folk förtryckas och som han slutligen på ällvar ämnade uppträda till vårt försvar. Alla adelsmän, som hafva tyranniserat oss, (skola lagföras och straftas, och alla vasaller, som blifvit förorättade och fått lida orättvisor,