— 609 — komlig i ert sätt ätt vara som ni är ädel till era tänkesätt. Bitt derför och berätta mig er lefnadshistoria. Raoul satte sig på en skulpterad ekstol, som Henrik den tredje anvisade honom, och började sin berättelse. Under den halfva timme som derna varade, afbröt konungen bonom icke en enda gång. Då chevaliern berättade om de förolämpningar och oförrätter, han fåtf utstå i markis de la Tremblays händer, bleknade Henrik den tredje lätt och ett moln af vrede spred sig öfver hans drag; men dex unge mannens. passion för Diana d Erlanges tycktes lifligt intressera honom, ehuru han icke framkastade någon anmärkning deröfver. Hvad hertigen af Eperzon beträffar, uppklarnade märkbart hans i början mulbva drag, då cheyaliern hade slutat att tala om sina kärleksaffärer. — Sforzi sade konungen, jag finner stt ni har lidit mycket, och jeg skall försöka, att hålla er skadelös för hvad ni fått utstå. Förliden natt räddade ni mitt lif; jag skulle önska att ni gör något ännu mera — jag ber er, Sforzi att icke låta någon få veta hvilken tjenst ni gjort mig. Om någon skulle fråga er, skall pi säga, att mina poger gåfvo anledning fill uppträdet och att angriparne voro okunrige om min närvaro i fröken dAssys hus. Jag anhäller om detta endast at politiska skäl, Sforzi, och icke af rågot slags önskan: att dölja min ofantliga tacksambetsskuld till