Dagens Nyheter – 17 juli 1873, sida 2

-— VUJU — Men i hinimelens namn, kapten, hvad ämnar ni göra? — Jag vet icke. De befunno sig i detta ögonblick midtför en af Louvrens sidoingångar, från hyilken SiBillot hastigt kom imot. dem. i Sforzi sprang honom till mötes och utropade: j . — Käre Bibillot, vid allt hvad ni mest älskar här i gerlden, vid den oförlikneligza perla af dygd och skönhet jag varit så lycklig att få se, i er trogna och vackra Katarinas namn besvär jag er, att utan ött ögonblicks dröjsmål skaffa mig ett.samtal med konukgen. — Stackars unge man! han dör af kärlek till min Katarina, sade Sibillot för sig sjelf och kastade på Sforzi en vlick af: det ömmar ste medlidande. Jag måste åtminstone stå honom till tjenst — han lider så djupu -—— Nåväl, käre mäster Sibillot! utropade Raoul. Ni svarar icke? — Vän Sforzi, svarade narren, ni kan icke för ögonblicket få se Henrik, — Hvarför? Hvärför? Jag måste! Han sjelt skulle önska det! i . — Henrik har lemnat Louvren, sade narren med sänkt röst. i i — Hans majestät har begifvit sig ut istaden i qväll! utropade Sforzi, och hans hjerta klappade så bäftigt som. hade det velat brista. Har han tegit någon oskort med sig? ij