sekreterare i utrikesministeriet med rang af preussisk statsminister. Dermed har Bismarck i verkligheten lemnat ifrån sig preussiska utrikesportföljen, utträdt ur preussiska ministören och är således nu blott tysk förbundskansler. Om shahens besök i Versailles innehålla de franska tidnirgarna och Times vidlyftiga beskrifningar. I en vagn med fyra hästar och med kusk i kejserligt livrå samt åtföljd af 7 andra vagnar utom eskort af dragoner och gendarmer begaf sig shahen först till nationalförsamlingens president, Baffet. Då han passerade Ludvig XIV:des staty, helsale han genom att föra handea till hatten. Buffet föreställde för honom församlingens embetsmän. Då shahen, på sin fråga om förssmlingen var talrik, fick till svar, att hon räknar 738 medlemmar, yttrade han: Det är mycket — 738 suveräner. Han yttrade på samma gång ein önskan att få se nationalförsamlingens lokal och att öfvervara ett af hennes sammanträden. Derefter bjödos honom förfriskningar, hvilka hans palatsminister, som på samma gång är hans utrikesminister, serverade bonom, tid efter annan dessutom aftorksnde guldlorgnetten, som hans monark räckte honom. Kl. 4 begaf sig shehen till prefektens boning, der han mottogs af Mac Mahon, omgifven af alla sina ministrar i svarta drägter. Shaben uttalade sin glädje öfver det bjertliga mottsgande han erfarit och yttrade, i det han vände sig till marskalkinnan Mac Msahon: Min fru, i er helsar jag alla Frankrikes damer4. Efter en promenad i vagn genom parken, der sbahen beundrade de berömda anläggningarne, begaf sig hela sällskapet kl. !27 in i slottets matsal, som var utstyrd med utomordentlig prakt. Vid den :s, k. hederstråppan mottogs han af inbjudifia herrar och dameör, tillsammans 150 gäster. De gnistrande kronorna och armstakarna, den omåttliga rikedomen af förgyllning, den prunkande bordservisen, Lebruns beundransvärda målningar — allt detta gjorde matsalen till ett verkligt feeri ur Tusen och en natt. Till höger om shahen sstt Buffet, till venster natioralförsamlingens vice president och midt emot honom Mac Mahon. Då måltiden, under hvilken en mycket liflig stämning rådde, var slot, begaf sig Iskapet vid 10:tid6n ut i pårken, som erbjöd ett magiskt skådespel. Kransar af brokiga gaslampor omgåfvo terrassens två stora bassiner, i hvilkas midt höjde sig, i flammande linier; em kungakrona med shahens emblem. Från de två s. k. Lajonbessinerna uppetego eldkulor i vexlande färger. Ofvan Neptunsbassinen sågs on storartad illuminerad båge, från hvilken tredubbla gnirlander i brokiga färger nedgingo till bassinens rund, omkrivg hvilken en otalig metiniskomassa böljade. Omkring 100 kyrassierer till häst med facklor i händerna väntade på shaben, under det två musikkårer spelade omvexlande turkiska och. persiska melodier. Då shahen åter satte sig i vegtien, redo kyraesiererna med fscklorna under trumpetfanfarer först långsamt kring bassinen, hvarefter de satte sig i spetsen för tåget, som bestod af shahens och de förnämsta gästernas vagnar. Då shahen kom tillbaka till slottet, höjde sig en Sbukett af 5000 raketer iluften, under det bassinerna uppkastade ofantliga vattenpelare, mellan hvilka gröna, röda och blå eldkulor korsade hvarandra till tusental. Plötsligt upphörde denna korseld; och i bakgrunden syntes det persiska lejonet i koloesal storlek, upplyst af elektriska solar mellan två oerhörda palmträd, från hvilka raketbuketter oupphörligt höjde sig. Shahen klappade i händerna och detta blef signalen till. allmän spplåd Först kl. 11 slutade denna nattliga fest i Versailles. Duellen mellan Ranc och Cassagnac. Om denvna duell, hvilken, enligt det telegram com för några dagar sedan af oss meddelades, slutade så, stt Cassagnac blef svårt sårad, medädlå de franska tidningarno nu närmare underrättelser, af hvilka det framgår, att re saltatet blifvit helt annat. Enligt sekundanternas officiella berättelse egde duellen rum den 7 kl. 3 e m. på en öppen plats i Soult gon-skogon, som ligger på luzemburgska gränsen i närheten af Essanges, Striden var myc ket häfiig, och första fåktningen räckte i tio I minuter utan annat resultat, än att Cassagnao fick ett lätt sår i högta undefarnien, hvårom både han sjolf och hans sekundanter förkla: rade, att det var alltför obetydligt att föranleda duellens afbrytande. Det börjades då en ny fäktning, som efter ett par minuters förlopp slutade med att Ranc blef sårad i högra handen afen värjstöt, som gled längs handleden uppåt armen. Detta sår var allvarsamt och de franska läkare, som voro tillstädes, förkla rade, att handen och underarmen mycket snart skulla svälla upp betydligt, Begge parternas sekundanter uttalado derpå, att striden vore slutad. Cassagnac och Ranc talade icke ett ord med hvarandrå, vare sig under eHer efter dusllen. Blottz.en kall helsning vexlades dem emellan, då de ställde sig en gardö; men under hela striden hvilade ett lätt och artigt leende på bådas läppar. Ryktet om dueller hado spridt sig så hastigt, att en stor mängd folk hade sal trömmat, som måste sking