UTr1EeS-NyReLer. Ställningen i Frankrike. Shahen af Persien upptager Paristidnivgarnes alla spalter. Univers uppmanar franska regeriogen att draga nytta af hans närvaro och afpressa honom dels ett förmånligt handelsfördrag, dels en förbinadelse att gifva större svävgrum åt de romersk-katolska missionerna 1 Persien. Sitcle och Republique frangaise fästa uppmärksamheten på, att Tyskland slutit ett fördrag med Persien och lofvat detta land sina goda tjenster, om det skulle råka i tved:ägt med en annan makt, Figaro innehåller på persiska språket en helsving, hvari det heter, att shahen under sina resor städse måste haft bilden af det stora Paris sväfvande för sin ande; att staden, glömmande sina olyckor, nu iklädt sig festkläder för att välkomna honom, men känner sig sorgsen deröfver, att shahen icxe finner i Frankrike en konung, som från sina fäders tron kan emottaga hoaomX4. Oppositionstidningarna åter äro mycket missnöjda öfver att regeringen vid shahens mottsgande lagt i dagen ett tydligt sträfvande att förneka republiken. Så anföres att utrikesministern, bertigen af Broglie, visat sig i den vid det kejserliga hofvet brukade gula uniformen samt att kuskar och hela tjenstepersonalen blifvit iklädda det kejserliga livrået. Pays skrifver: Man syssolsätter sig inom armåa mycket med frågan om bildandet af ett militäriskt institut, eller en militärisk akademi, som uteslutasde skall syssolsätta sig med ämnen, hvilka röra armåns förvaltning under ett krig, och som skall utgifva skrifter i militära frågor4. Åtskilliga landsortstidningar stå för närvarande under åtal, emedan de skola ha skymfat nationalförsamlingen. Frankrike har vid verldsutställningen för sin konstafdelning erhållit af alla länderna de flesta prisbelöningarne, nomligen 247 medaljer-— hvaraf 138 för taflor, 34 för skulptur, 26 för arkitektur och 49 för gravyrer. Franska vetenskapsakademien har till ledamot efter den aflidne Agassiz utsett dansken prof. Steenstrup. Doe klerikala tidningarna och regeringsbladen omtala med tillfredsställelse.ett nytt underverk som timat för att styrka. Frankrikes tro. Skådeplatsen var byn Thiergeville och dess omnejd. Den 29 juni uppstego öfver Thiergeville svarta moln, som urladdade sig ett häftigt hagel, hvilket sönderslog flera kyrkofönster. Bönder, som upptogo hagelkornen och skärskådade dem; funno, att några af den hade formen af Jesu hjerta, andra företedde bilden af de heliga sakramenten, och andra åter visade den heliga jungfrun med barftiet. Presten i byn bekräftade underyverket, hvilket för orten har desto större betydelse, gom man hoppas, att Thiergeville hädanefter skall varda en indrögtig vallfartsort. Ett kapell skall uppföras, der underverket timade. Det lilla Paray le Monial (hvars innebyggare dock äro ganska otrogne, när man förtroligt talar med dem om der timade underverk) har blomstrat upp genom pilgrimsfärderna, som företagas dit. Likaså Lourdes, och det torde ej dröja länge, innan hvarje län i Frankrike får en eller flera orter, som kräfva samma helgd. Om sådana underverk äro uppbyggliga för den ena hälften af Frankrikes befolkning, synas de vörka afivorlunda på den andra, Många döende anse det för en sin sista pligtuppfyllelse att protestera mot de svek, som föröfvas i religionens råmn, och santalet af borgerliga begrafningar tillväxer utomordentligt öfver hela Frankrike. Den andåra fjerdedelen af krigsskadeståndets femte milliard har utbetalats till Tyskland.