Dagens Nyheter – 14 juli 1873, sida 2

Till indelningsverkets historia. I Göteborgs Handelstidning för i fredags förekommer nedanstående, som, så otroligt det än låter, tidningen fått bekräftadt från fullt tillförlitligt håll. Saken rör som man finner dagens brännande fråga och utgör en belysande illustration till den ofta omtalade historien om rustoch rotehållarnes egennytta etc. Här följer uppsatsen i G. H. T.: En soldatrote till hemmanet Herrgusseröd i Ueklums socken, hörande till lifkompaniet af Bohusläns regemente, vardt ledig, Rote hållarne hade, vid särskilda tillfällen, uppvisat nio legokarlar för roten, de bäste som stått att få, men alla hade blifvit kasserade och sålunda stod roten på vakans under två år. Kassationen skedde, uppgifves det, af obetydliga anledningar, hvarom vi dock ej kunna döma, Så omtalas, att en af dessa nio ogillades, sedan kompanichefen lyckats upp täcka, att den ena hälsenan var något gröfre (starkare?) än den andra. Man skulle ej kunna tro på dessa utsagor, derest icke rörande en af de kasserades förelåge läkarebetyg, så lydande: Drängen Augustinus Elfström från Ödsmåla socken har denna deg af undertecknad blifvit besigtigad, dervid han befunnits frisk och färdig samt till krigstjenst antaglig — hvarpå följer den edliga förvligtelsen. Betyget, dateradt den 3 maj 1873, är un dertecknadt af August Charles, provinsialläkare. Prostbetyget vitsordar, att mannen åtnojuter medborgerligt förtroende och är från 2nnan kronans tjenst ledig. Icke förty blef mannen kasserad af kapten Sonnenstein, som dervid understöddes af regementsläkaren, I sammanhang härmed omtalas, att ett hemman i Norums socken för icke längesedan fått oh man kasserad, hvilken sedermera antogs vid ett annat kompani, oaktadt kompanichefen underrättades om att mannen blitvit kasserad vid lifkompaniet, Rotehållarne å Herrgusseröd sökta emellertid efter passande karl för sin rote och hade just funnit en sådan, som ville åtaga sig tjensten mot eh lega äf 175 fdr, hvarom underhandlades, då kompaaichefen, som af regementschefen -blifvi; bomyndigad attlega karl på rotens bekostnad, uppträdde och gjorde slag i saken, i det han utbjöd roten till en lega af 500 rdr. Den omnämde ynglingen var naturligtvis genast färdig och blef antagen. I stället för 175 rdr få nu rotehållarne betala 500 rdr, en i sanning fruktansvärd summa för en rote, som består af blott ett enda hemman. Vår insändare yttrar med anledning häraf: stHvem svarar de stackars bönderna för, att icke karlen efter erhållande af denua för honom stora summa rymmer sin väg till Amerika eller annorstädes, såsom flera i orten gjort före honom? Då måste ju ny legning företagas, och hvem svarar för, att legopetningen på sådant sätt ej då kan af befälet fördubblas? Rotebållarne måste på så sätt blifva alldeles utplundrade, hvilket väl ingalunda är k. m:ts och kronans mening. Har lagen lagt en sådan makt i komanibefälets hand, då blifver -detta herre och usbonde icke blott öfver sina soldater utsn äfver öfver rotshbållarnes hela egendom. Sådant är icke rättvi:t Till soldatens förmåner Kör äfven, att första året af tjenstetiden erhålla utsäde grati3 till sitt torp. jemte det att jorden af rotehållarne.plöjes och skötss. Såsom man ser, kan det blifva rätt känbart att ofta byta om soldat, antingen denne behagar rymma eller omhan för någon förseelse afskedas. En karl, som blef Jads dock för en måttlig summa, för hemmanet Kolleröd i Solberga socken, fann för godt att alldeles icke infinna eig vid mötet. Hån tog sin tillfykt till Göteborg; gömde sig der, och de erhållna pennidgarne voro hans, Af allt d:tia synes att det kan vara en god industri att låtsa vilja bli sols dat; men det synes lika tydligt att en förändring i dessa förhållanden tr af behbofvet högeligen påkallad, såvidt ej vårt lands mindre bemedlade jordbrukäre skola, oaktadt goda skördar, småningom ödeläggas. De förutniämda rotehållare borde bestämdt, enligt åll rättvisa, erhålla upprättelse, men dessa, likaväl som många andra, äro troligen obekåhta med räta vägen till sådan och få väl finna sig i sitt öde, såvidt ej den kränkta allmänna rät skänslan på ett eller annat sätt, då saken härmedelst blifvit bekantgjord, räcker dem en hjelpande hand, Man antager, att till grund för lessa trakassefier — ty med lindrigare namn böra de ej nämnas — ligger ött nit, att lifkompaniet måtte kunna förete utvalt folk. Enligt den ene af våra brefskrifvare, lärer dook: icke detta syfce hittills: vunnits, i fråga om manskapets moralitet, enär vid nämda kompani förekomma mer än annorstädes bestraffningar för fylleri och tjenstefel. i . Men i alla händelser är törfarandet, enligt vårt förmenande, åf den böskaffenhet, att det kan och bör lagligen öfverklagas, i synnerhet om det skulle sannas hvad brefskritfvaren senare förnummit, eller att legskarlen för de 500 riksdalerna vörkligen, hvad man fruktat, afvikit från orten. TOT STARTS RE RE OSSE Säker skytt. Vid prisskjutningen under Ön aniAvOn da ång FraMAmMANnRtam ta mad Krnnaharga