Dagens Nyheter – 12 juli 1873, sida 1

AA TA nen skulle aldrig samtycka till att beskydda en ung ficka, som bekänner sig till den så kal lade reformerta läran. Hvad det senare beträffar — det vill säga fru Katarina, är det en Helt annsh sak; hon skulle beredvilligt bistå er med titt ofantliga inflytsöde, ehuru ifrig katolik hon än är, om hon blott derigenom kunde Vitnå något. Åtag er att förmå någon mäktig hugenottchef till affall från silt parti, ellör ingif hentö tanken på något mörkt och inbringande förräderi, och hon skall med ifver understödja er. Men på andra vilkor har ni iogenting att vänta af henne. Ni ser, min ädla Dianas, att det icke finns ringaste grund för era aningar. : tu : En lång tysttad följde på dessa ytterst nedslående anmärkningar. Sfordi var den förste, rom återtog det afbrutna samtalet. — Fröken Diana, utropade hav, Keptenen har rätt. Det är omöjligt för er att sätta er fot inom den vilddjurshåla, gom kållas Louyren; men dit ni icke kan gå, kan jag. Anförtro era iätresten åt mig — gif mig full makt att bandla, och jag svär inför himmelen att: er skall vederfaras rättvisa! Jag tror ickö på allt hvad Maurevert sagt oss rörande håts majestäts obstydlighet och rmaktlöshet. Den tirofulla titeln könung är så stor, så upphöjd, att han ställer den som bär honom högt öfver menskligbeten. Att Henrik den tredje har Bina svegketer är, tyvärr, blott alltför rant; men jeg förblifver icke desto mindre öfver