-— d33 — den lurkens rang utan i förhållande till dön vrede, han känner mot honom. — Det förändrar saken betydligt. På hvad vilkor vil! ni afstå affären åt mig? — Mot hälften af hvad jag får — det vill säga tusen guld-cus. — Tusen guld-cus är verkligen en ganska vacker vinst: Ni får då tusen guld-cus? — Hvarken mer eller mindre. Om jag icke för ögonblicket vore upptagen af mycket vigtiga intressen, skulle jag aldrig ha tänkt på att öfverlemna denna affär åt någon ån: nan, det kan jag försäkra er, kusin. Antär ni mitt anbud? — Jag vet icke ännu, käre Louviers. Ni vet, att jag alltid brukar tänka mig litet för innan jag afgör en sak. Säg mig om lurken slåss? — Slåss? Jag skall vara uppriktig mot er, kusin — som ett lejon! Men hvad betyder det? Ert folk skall förrätta arbetet och ni behöfver bära se efter att det är ordentligt follgjordt. — Mitt folk, kusin! återtog kaptenen. Parbleu! De äro icke många. Ena omgång livr6: räcker till åt dem alla — ett vackert livr; ett garnityr af vapen. — Ni talar i gåtor. — Jag talar rena sanningen ; jag har blott ett biträde — mitt svärd. — Godt, det är er egen affär. Lofva mig blott att expediera den der landtjunkaren och jag begär icke mer.