--UVUMU -— vexlades icko ett ord mellan prinsessan af Lothringen och äfventyraren. Icke förr än hon äter stod på marken bröt hertiginnan af Montpensier tystnaden. ller mnTadd ; -— Kapten, sade hon, mottag denna Ting såsom ett tecken på den synnerliga aktning, som er trofasta karakter har ingifvit mig. Jag behöfver icke, det vet jag, eriora er .om den strängaste tystlåtenhet. Under det Sforzis uppmärksamhet är riktad på betryggandet af hans egen , säkerhet, skall jag handla mot Diana, Om chevaliern finge. veta, att. jag ämnar anfalla hans afgud, kunde han vidtsga mått och steg för att motverka mina planor; -— Men, min fru! utropade Msurevert. Hertiginnan afbröt honom häftigt. ; — Kapten, , sade hon, det skulle vara nedsättande för er heder att frångå den neutralitet, som er dubbla trohet mot chevaliernoch mig ålägger cr. — Ers höghets logik är sund och fullkomligt ovederlägglig. Jag skall iakttaga. sträng neutralitet, svarade Maurevert. j — Vid alla Plutos skatter! sade han. för sig sjelf en stund derefter, på återvägen till Hjorthufudet. Hertiginnan är sannerligen den ädelmodigaste matmor en man af.-svärdet och manteln kan tjena! Hon betalar mig för att jag talar och belönar mig för att göra ingenting. . Så ofta tillfälle gifves öser bon på mig kors och ädla stenar, Hyad det är synd att jag icke är tjugu år yngre! Jag,skulle