Dagens Nyheter – 7 juli 1873, sida 1

VMA nu kunna ha egna gods, manliga Vasaller att styra och dqvinliga att gifta mig med... Stackars lilla Diana, sade han söckande, då hans tankar plötsligt togo ön annan riktning; hon har rakat illa ut: Men hvad tjonar det till att jag beklagar Hennög olyckor innan de: dråbba henne; det är tids nog då de komma. Efter ankomsten till värdshuset väckte kap: tenen upp värden öch lät honom anrätta en riklig och läcker aftonmältid. Tillfredsställelsen öfver resultatet af dagens arbete uttryckte sig i form af en Häftig matlust. Äbnuidaggryningen. satt han qvar vid bordet. Tio buteljer, Bom utan någon slags inbördes oråning stodo upprådade fråmför honöm, visade med hvilken sämvötsgrannhet han utförde de minst vigtiga handlingarna i bitt lif och hur taturligt det var, att han slutligen skulle sofva den rättfärdiges sömn, Ungefär vid samma tid som Maureyött insomnade, lemnade Bforzi enkefru Lamirandes hus, efter att tillsammans med Diana och Lehardy ha tillbragt en hatt, som i hans tycke flytt såsom en tinime. Han var berusad af lycka. Gönom hans glädjes prisma visade sig framtiden i de mest glänsande och skimtände färger. — Om han kunnat se hertiginnan af Montpönsier, utsatt för alla, en plågsam sömnlöshew gqval, häde helt visst en mörk slagskugga kommit att fördystra detta leende fråmtidsperspektiv. Den häftiga sinnekrörelse, som