Dagens Nyheter – 5 juli 1873, sida 1

Article Image
Våra lössro erhålla regelmässigt alla de goda och glada underrättelser, gom vi kunna uppsamla. Förhoppnirgarne om en den herrligaste årsväxt glädja landtmännen och alla dem, som inse att Sverige företrädesvis är beroende, af jordbruksnäringen och landtmänners flit. Handelsomsättningen och sjöfarten äro ock stadda uti en jemt fortgående utveckling, och våldsämma kriser, som skakat de mntländska penningeförhållandena, hafva lyckligtvis icke nått våra landamären. Konungen, som befinner sig på resa i brödrariket, har i begge sina länder öfverallt blifvit så eomottagen, att hans resa kan förliknas vid en Eriksgata, der endast blommor strös och glada ansigten möta. . Under älla dessa anledningar till glädje kunna vi emellertid ej tillbakavisa en dyster tanke, som, vi veta det väl, man söker alt förjaga, liksom den vaknande efter oroliga drömmar skyndar till sina dagliga bestyr för att glömma det som urder nattens timmar stört hans hvila. Det är dock ingen dröm vi gå att berätta, det är om en sorglig verklighet vi midt under detta jubel anse oss pligtige att erinra. Under nästlidet år afgitgo i den vetenskapliga forskningens tjenst män, lifvade af det. renaste nit, .ombörd på tvenne svenska : fartyg, den. lilla ångaren Polhem och lastdragaren Gladan, På en expedition till Spetsbergen. Naturförhålländena, alltid oberäkneliga, men i dessa nordliga farvatten mera än annorstädes, vållade att begge fartygen, med derss till 50 man uppgående besättningar, blefvo tvungda att derstädes öfvervintra med en proviånttillgång beräknad för uvgefärligen halfva antalet. Ehuru professor Nordenskiölds djupa insigter och praktiska erfarenhet berättigade honom till ledringer af ett dylikt både vigtigt och vågsamt företag, sätta dö materiella BVårigheterna dock en gräns för det menskliga snillet vstandet; och till. dessa; materiella. svårigheter ; mäste. i första rummet. räknas kläder doch föda. Begge delarne saknaldessa våra sjöfarande. De, som öga tillgång på uppgilter öfver färtygörs ttrustning mad kläder och proviant, kunna på dagen uträkna huru länge de olycklige inspätrade kunna lifnära sig. Detta under förutsättning att inga sjukdomar tillstött, ty. då ken-möjligtvis efterlefvande, genom att ärfva kamraterna, uppehålla sig: fågot längre, Men det finnes ohyggliga sjukdomat, row icke medföra döden 5. ex. skörbjugg! Då den: beklagliga fyhböted ingick; stt Gladan blifvit inspärrad afisen, ljöd ett skri af deltagande för våra beklågansvärda lands: män, men som svenska nationen, enligt Ebrensvärd, är en trög mation, full al hetsigheter, var man då lifvad; ehuru trögheten infann sig snart; och seden har glömskan bredt sitt täckelse öfver den skådeplåts, dit vårt öga icke kan nå, och der vår tänke endast med vemöd Vil tppekälla sig. Notska fiskare Hade också af isen öförmodadt blifvit inspärrade och från Nörge utsändes en expedition till deras befriande — med hvad framgång ör bekant, men ett försök gjordes emellertid! Här i Sverige telade man om såken. och det sådeg ätt den raske och erfarne kommmendörkaptenen F. W. vön Otter blifvit tillfrågad och dervid förklärat sig villig att, såsom under nyss förflutte maj månad med något åopfartyg, äfgå till Spetsbergen, för att söka tndsätta de nödställde.

5 juli 1873, sida 1

Thumbnail