endes sista vilja för betydelselös. Ännu andra likartade författningar anföras och korrespondenten yttrar att snart nog skall man väl gå längre och då icke nöja sig med att genom tvång bevara blott de döda åt kyrkän. Univers meddelade häromdagen ett slags de klerikslas program, i hvilket det till slut säges: XRevolutionen har ett program: 1789 års principer med sitt tal om de menskliga rättigheterna. De grundsatser, som i detta program bekännas, äro det moderna samhällets. Men samhsllena äro öfverallt i fara, revolutionen hotar att sluka dem. Pressen, handeln, industrien, jerovägarne, massorna, ja, till och med regeringarne — uvllt är. revolutionärt, a!lt är ett verktyg för revolutionen, allt konspirerar mot samhället. Det fias blott ett räddningsmedel: kyrkan. Kyrkan ställer i 4Syllabust ett katolskt program gent emot det af 17894, — Detta är åtminstone uppriktigt. Hvarthän emellertid franska samhället kan komma med 4SyllabusX4, det kan det franska. folket se, om det läser historien . om jesuit-missionen i La Plata och Californien. För öfrigt skola väl ock de ultra-montana en gång varsebli, att de ytterligheter, de predika, icke mycket gagna den romerska kyrkans sträfvan att befästa sin makt. Arthur Ranc har meddelat Republ. Frangaise en lång, nästan halfva tidningen fyllands skrifvelse, i hvilken han söker upplysa den stora allmänheten om sitt förhållande under och efter kommunen. I den särdeles lugnt och objektivt hållna skrifvelsen vill han bevisa att ban icke deltagit i några af kommunens gräsligheter. När de tfedererade trupperna under , anförande af Flourens och Duval framryckte mot Versailles, skedde detta mot Rancs och hans embetsbröders i kommunen vilja. Med afseende på hvad som berättats om Thisrs mellankomst för att förhindra att man icke förr väckt rättegång mot honom, skrifver han: Man har sagt att jag var i Besittning af pepper med ett för Thiers komprometterande, innehåll. Detta är helt enkelt en osannmidg. Jag tillägger att jag hvarken i Tours eller under kommunen har. stått i någon, vare sig medelbar eller omedelbar förbindelse med Thiers; och den första gåog jag i mitt lif talat med honom var på en sox, som Calmon i vintras gaf i Paris. Han slutar sin ekrifvelse med följande ord: SNstionalförsamlingen har kunnat gifva befallning.om anställande af juridiska förföljelser mot-mig;en krigsrätt skall kunna döma mig; ingen skall: dock kunna af mig göra en man, sådsn, gom mina fiender, hvilka ock äro republikens, sökt ffamställa mig. .Iogem skall kunne åstadkomma; att jag gor rum åt tankar på vedergällning och hämd, att jag blir något anHatiäd hvad. jag i går var, nemligen en republikan; som blott vill arbeta på att genom rättvisa dämpa det hat, som söndrar de olika samhällsklasBerna, — att gånom laglig ordning grundlägga republikenX. i Ryssarne i Khiva. I-en-afTimes offentligsjord skrifvelse från den bekanta ungerska ressnden i Centralasien, prof. Våmbbry i Pesth, uttalar sig detinå på: följande sätt om sryssarnas ställning i Khiva: Ryssarne stå nu i Khiva, men Khiva är en plats, som är svår att uppnå, öch äunu svårare att lemna. Förr, än mot slutet af sommaren, är ett återtåg, omöjligt. ; Oafsedt nu den etora svårigheten i samfärdseln, skall säkert en ny fråga uppstå, den om ryssarne skola ta fast fot i Khiva för beständigt eller. om de verkligen, som -grefve Schuwalofhar yttrat, skola öfvergifva detsamma ;Betraktad från denna syopunkt, skall väl nu dena centralasiatiska frågan bli föremål för diskussionen i Europa. Kiigat mot Khiva är slut; men det ryska penn-kriget mot England skalt hu ta sm början. Ett telegram till Köln. Zeitg meldelar, att regeringen kommer att väcka åtal mot Republ.. Frazgaisz (som har upptagit Gambettas bekanta tal) pågrund af förnärmelser mot nationalförsamlingen och Han mot Teligionen4, För ett par dagar sedan meddslade vi ett. telegram från Wien, enligt hyilket en regnstorm skulle ha anställt åtskillig skada,