-4938 — stod han vid husets port och slog genast ett slag med portklappen, — Hvem: sökes? frågade en röst, med en gäspning. — Enkefru de: Lamirande. — Måtte djefvulen vrida om halsen på er! svarade rösten. Det är icke här. — Jag ger er en guld-ceus om pni visar mig till enkefru de Lamirandes hus! skrek Bforzi. t Raoul hörde luckan i porten öppnas. — Låt se er guld-ecus, svarade rösten nu i en så välljudande ton, att den knappt kunde kännas igen. Sforzi skyndade att genom luckan sticka in det utlofvade guldmyntet. — Min herre, sade rösten, som nu liknade ett. svagt mummel, enkefru de Lamirande bor i nästa port, första huset på venster hand. Raoul spratt till vid denna oväntade underrättelse ; det var just samma hus, mot hvars vägg han hade lutat sig för att hvila efter den ansträngande flykten — just det bus, der Diana bodde. TI denna händelse, hvari väl icke låg något så utomordentligt, spårade han försynens hand och ett lyckosamt förebud för sin kärlek. Denna gång darrade hans hand då han vidrörde portklappen och han lät den falla helt varligt. Det lätta slaget gaf ett långt genljud i hang bjerta. Han rörelse blef dubbelt