Dagens Nyheter – 30 juni 1873, sida 2

Bref från Skåne. (Till Dagens Nyheter.) Den 27 junt. Innehåll: Gynnsam väderlek. — Vådor af den goda tiden. — Sjolfsvåld bland en del arbetare. — Sjäare med anseende. — Lotstvisten. Allmänna samtalsämnet i våra bygder är i dessa dagar den svensk-danska lotstvisten, väderleken (ett gammalt ämne) och arbetarefrågan. Hvad först angår väderleken, så har den hittills, allt sedan nattfrosterna upphörde, omvexlat med milda sommarregn och lagom sommarvärme, hvilket bland råg, raps, sockerbetor och potatis förorsakat en kapplöpning vida intressantare än kapplöpningarna vid Helsingborg. Grödan är utomordentligt lofvande och gräsväxten ymnig öfverallt i Skåne, och samma hugnerika tidningar har man från alla delar af landet. En gåmmal man talade nyligen några ord, som förtjena bebjertas. Han gick på fältet med några vänner, Plötsligt stannade han och yttrade: 4När jag nu fjerde året å rad ser en sådan gröda på våra fält, så blir jag nästan rädd. Menniskorna kunna icke bära för mycken lycka, ty de blifva då lätt öfvermodiga, tanklösa och slösaktiga. Jag tycker mig redan se tecken dertill. Ofverdådet i klädsel, lyx och kalasande visar sig vara större i år än i fjol, och arbetarne börja blifva alldeles oresonliga. I stället för att som biet och myran tänka på framtiden, drar man ofta vexlar på denna framtid, och om ett missväxtår eller en kris inträffar, så ligger man der. Gubben hade till en del rätt. Ett tilltagande öfverdåd visar sig väl här och der, både bland herrar; bönder och icke jordegande arbetare; men det är glädjande att kunna intyga, det flertalet af befolkningen lefver lika förståndigt nu bom: för fyta år sedan, Endast arbetarne: en del lösa arbotare i städerna, jordbruksarbetare på landet samt gesäller i vissa yrken förorsaka fosterlandsvännen bekymmer, dels genom deras benägenhet för starka drycker, dels genom den brist på hedersoch rättskänsla, som inträngt bland dem. Att bryta ett åftal anses bland denna del af arbetarne vara något som knappt förtjenar att tala om, och att löpa bort från ett halfgjordt arbete eller från utbekomna förskotter börjar blifva något ganska vanligt. På landet här tilltaga bland dessa arbetåre fylleriet och spelpassionen, i städeria fylleriet: ; Såsom bevis på att hvarje klass af-arbetare kan tillvinna sig aktning och auvseendsg, må nämnas, att sjäarne, som å andra .orter lära stå på en mycket låg ståndpunkt, i Malmö förvärfvat sig ett visst anseende, flera äro husegare, de flesta lyckliga familjfäder, alla eller do aldra flesta nyktra och ordentliga. . Om jag icke är illa underrättad, var det för några år sedan stärkt i fråga att välja sjåärsförmannen Anders Larsson till. stadsfullmäktig. Att Vara mjääre är derföre i Malmö en benämning; som har en god klävg. Hemligheten ligger deri, att Malmö sjåare lärt att gå förbi ktogen. Lotstvisten är ett sorgligt kapitel, som kan studeras i Stockholm lika väl som här nere. Om vigten ock betydelsen af en förruftig och rättvis. lösnivg af frågan kuuna öv; na turligtvis-döma, på grund af en lång, ej, alltid behaglig erfarenhet. Om vi skåningar, som framför öss Hå hafvet ock Verkligheten, och I stockholmare, som egentillgång till myndigheterna och arkiverna med deri förs varade traktater, slå våra kloka hufvulen ihop, så skulle man måhända kunta bilda sig ett förnuftigt omdöme om hvad som örfordras för frågans lösnivg. Loteningen i Sundet hår varit bestridd af omkring 80 danskä lotsar, stationerade i Helsingör och Dragör, samt ungefär halfva detta antal svenska kronolotsar. De förra ha dragit. brorslottefi .och ingen af dem torde ha förtjent mindre än. 5 å 6000 tår årligen, under... det. att. de. svenska lotsarne, ehuru icke illa lottade-i äfseshde på. inkomsterna, fåttnöja: sig med mindre. Iögendera hä åtagit sig s..k; långlotsning, -d: v. s. emots tagit ett ankommande fartyg i öppen pjö för att latagna datonnknant Hal Rhin AL STERN