more fortfarande stå på vakt derutanför. Som han numera icke behöfde några upplysningar af dessa hedervärda personer, gick han förbi dem, utan att värdigas säga dem ett enda ord. — Parbleu! tänkte han, under det han vandrade framåt; man måste medgifva, att jag icke illa användt min eftermiddag. Lycklige, outsägligt lycklige Raoul! Hvilken guldgcufva har han ej att bearbeta! Hvilken afundsvärd ställning kan han icke i hvilket ögonblick som helst intaga. Månne jag gjorde vätt uti att tala om Diana dErlanges? Det vet jag icke; Men jag handlade åtminstone efter mitt bästa förstånd, då jag gjorde det; och för resten kan ju hvad som nu en gång skett icke mera ändras. Emellertid vore det väl tusan, om jag icke af alla dessa förhållanden skulle kunna draga en ganska rundlig vinst. Hennes höghets frikostighet är ofantlig! Ja, jig har verkligen väl användt min eftermiddag. Jag kan säga som kejsar Titus: Min gode Maurevert, du har icke förspillt din dag,