vv NR nande förhållanden ba ådagalagt så mycken finkänsla och hedrande stolthet. — Jag bekänner, sade Maurevert, högeligen förvånad öfver Maries svar, att om er präktiga gåfva blifvit skickad till mig, skulle jag mottagit densamma med både glädje och tacksamhet. Får jag emellertid be er nu vara god och taga tillbaka denna mantel och börs — åsynen af den distraherar wig... — Om dessa saker behaga er, så behåll dem till ett minne af mig, yttrade Marie tankspridd. — Ahl är — är det möjligt! utbrast Mau revert förtjust. Detta är ju hundra gånger mera än jag gjort mig förtjent utaf! Men det kan ej hjelpas; ers höghets önskningar äro befallningar för mig. Jeg mottager således presenter. Hvyad angår chevalierns revers å femhundra guld-Ecus, så... — Den skall ni rifva sönder, kapten. Min vilja är, att herr Sforzi skall ega full handlingsfrihet, och att han icke skall stå i ekuld hos någon. — Jag hade hoppats, att ers högket ville tillåta mig behålla min väns revers; men eftersom ni önskar motsatsen skall ni bli åtlydd... Jag skall bränna upp papperet mumlade Maurevert med en suck. — Ni är mycket nära bekant med chevalier Sforzi, eller huru, kapten? — Ja, vi äro intima vänner. — Tror ni honom vara i stånd till att med