Dagens Nyheter – 23 juni 1873, sida 1

— 436 mig hos er, kommer det sig deraf att jag på ett ovärdigt sätt missbrukat min gode vänn förtroende, Jag öfvertygade honom om att äfven jag var delaktig af er hemlighet. — Men lösen — hvem gaf er den? — Icke Raoul ers höghet. Under några sekunder förblef Marie tank— Och hvarför, kapten, sade hön slutligen, har herr Sforzi återsändt min gåfva? Maurevert svarade icke. — Jaså, ni börjar redan söka bedraga mig, kapten? — Nej, min tystnad döljer ingen snåra. Den är föranledd af min djupa vördnad för ers höghet samt af min fruktan att missbaga er genom ett allt för öppenbjertigt svär. — Förklara er, kapten. . — Ni befaller mig således att sägå er sanningen? — Ja, jeg befaller er det. . — Nåväl, fortfor Maurevert med köld, er verkligt kungliga gåfva syntes chevaliern vara ett slags allmosa, gifven af barmhertighet, och denna tanke retade hans stoltket i allra högsta grad. Han blef så förtörnad på er att han hot de att bemöta er med ytterligt förakt. — Chevaliern hade rätt, utröpade Marie, hans själsstorhet förtjusar mig! Han har handlat, såsom det anstår en ädling att händla. Ingen enda af våra höfmän skulle under lik