420 folk som jag värderar, skall jag ge er tjugu guld. 6cus, om ni säger mig huru lösen lyder, — Och när får jag pengarne? — Genast, om ni så önskar. — Nej, Benoist bevakar oss... — Nå väl, så kom då till mitt hotell, Hjorthufvudet vid Tournelles-gatan. — Jag antager anbudet. Lösen lyder sålunda: Guise och ItalienX. — Godt! höj nu er röst igen och tala om hvad som helst; Benoist nalkas oss. De vände sig om och gingo aposteln till mötes. — Ämnar ni hålla vakt här hela natten, Benoist? frågade kaptenen. — Jag är icke skyldig att inför er afgifva räkenskap för mina handlingar, kapten, genmälde aposteln argt. — Af den oartighet, ni nu visar mig, drager jag den slutsatsen, att ni har ett klent minne. Kom ihåg att jag redan en gång, på värdshuset i S:t Pardoux, gifvit er en lindrig tillrättavisning; och var förvissad om att, ifall jag skulle få den idn att riktigt krossa er hufvudskål, finnes det intet som hindrar mig från att sätta en sådan id i ver och dymedelst bereda mig ett sannt nöje. Aposteln svarade intet; men ur hans ögon framlyste ett outsägligt hat, då de fästades på kaptenen. Maurevert släppte Croixmores arm och gick fram till det ödsliga huset, Först sedan han