Dagens Nyheter – 20 juni 1873, sida 2

före branden 1702 och erkebiskopen lärer vara särdeles varm för denna sak. Hr Zettervall, Lunds domkyrkas arkitekt, har vidtalats — : dock ej officielt — att göra förberedande undersökniogar angående de byggnadens egen: skaper, som vid en dylik restauration äro att taga i betraktande, och är en yngre arkitekt, sänd till Upsala af hr Z., sedan några dagar syssolsatt med en dylik undersökning. Danskt arbetaretåg till Wien. . I danska tidningarne läses: Arbetaretåget till Wienutställningen afgick i måndags under ledning af redaktör C. V. Rimestad. Det bestod af 108 deltagare (hvaraf endast två fruntimmer), de flesta handtverkare. Från provinserna medföljde 16 deltagare; omkring 70 reste med understöd af statskassan, kommunens kassa eller af de till CArbeiderforeningen af 18604 insänds bidrag. Deltagarnoe afreste från Köpenhamn med ångf. Titania kl. 2 e. m. Friedrich ven Raumer, Tysklands äldste, historieskrifvare afled 92 år gammal den 13 dennes. Född 1781, blef han redan år 1811 professor i historia vid universitetet i Breslau, efter att förut: ha tjenstgjort i en del embetsverk. Dennalyckliga vändning i hans öde har man att tacka för de förträffliga arbeten han sedan den tiden lemnet i såväl sitt fäderneslands. som allmän historia, blanl hvilka de anseddaste äro hans Hohenstaufarne och deras tids historia samt Europas historia sedan slutet af 15:de århundradet4. Ett tal, som han 1847 hållit till Fredrik den: 2:dres ära; tvaog honom att nedlägga sin befattning såsom sekreterare i och medlem af vetenskapsakademien i Berlin. Kort derefter blef han medlem af tyska nationalförsamlingen i Frankfurt och tyskt sändebud i Paris, hvilken mission dock ej var af lång varaktighet. Ända till de sista åren fortsatte han, ehuru emeritus, sina föreläsningar vil universitetet i Berlin, dit han kallades redan 1819. Hans senaste arbete var en Handbok i literaturens historia, som utkom 1864 —S66. Arbetaredomstolar. Vi ha res dan omnämt att Bismarck till tyska förbundsrådet ingifvit förslag angående ordnandet af förhållandet mellan arbetare och arbetsgifvare. Han föreslår inrättandet af domstolar, hvilka skola lösa yrkestvister och straffa olagliga handlingar, som stå i samband med arbetsinställningar; Förslaget ins ledes af följande anmärkningsvärda: motivering: . SKER Ena arbetsgifvare har under närvarande förhållanden ingen annan tillflykt i händelse afcett kontraktsbrot; å bangs arbetares sida än att. stämma dem inför civil domstol, hvilket Kr myc: ket svårt och nörtan alltid gsgnlöst. Detta i förening med den agitation, som råder bland ärbetarne, förorsakar stor missbelåtenhet bland arbetsgifvarne, och då striker inträffa, handla båda parterna utan afseende på lagen och skapa sålunda ett sakernas tillstånd, hvilket nästan blifvit ett offertligt ondt. Andra samhällsklasser, gom ej äro inblandade i striden, skadas derigenom högligen i sina materiella ivtcessen, landets totalproduktion minskas och grundvalarne för laglig och moralisk ordniåg svätva i fara. Den anda af oordning och tygellöshet, som framkallats hos en del arbetare derigenom att de kunna straffiöst bryta mot lagen, och den tankan hos arbetsgifvarne, att lagen icke tillräckligt skyddar dem, hota att undergräfva all aktning för lagen bland stora klaeser af befolkningen, och den terrorism, gom i följd deraf råder under strikerna, är en allvarsam fara för den offentliga ordningen och säkerheten. För ätt kraftigt och snabbt undanrödja dessa faror, är det nödigt ett fästa sådana straffbestämmelser för kontraktsbrott, både mot arbetsgifvare och arbetare, a:t känslan af allmän säkerhet under lagens skydd återställes . . . Ett lycktigt samhälle. Dem gamla hansostaden Lilbeck hade; fjor en moderat inkomatskatt, som. Anbragte 110,000 farande det 8ta8 0 öfverskott för samma oo -v,vU0O thlr. Staden eger nemliPP, ätskilliga aktiva, särskildt 10 till 12 mils. jernväg, hvilken lemnar 4 procents ränta. Myndigheterna ha nu öfverlagt, huruvida man skall helt och hållet upphöra med att