---AR af er lösen? — och icke heller ni, Benoist, kan gerna vara förtörnad på mig derför att jag ej ville gå in på att låta er hänga min vän, chevalier Sforzi? För tusanl!.-— Vi äro ej längre i Auvergne, utan i Paris, och ha derför icke vidarb samma skäl till att bokömpa hvarandra nu som förr, Jag kan ej förmoda, att ni, OCroixmore, denna gång ämnar göra mig till er krigsfktge; eller att ni, Benojst, har i sinnet att hänga mig; dylika sysselsättningar, som äro särdeles lämpliga på landsbygder, der man har svårt för att fördrifva tiden, anses icke vera riktigt på. sin plats här Paris. I Auvergne gör. feodaladeln hvad den behsgår; i Paris, herrskar konungen. Men i alla fall — om ni verkligan bärå agg till mig och törsta efter hämnd, så gögen blott ett enda ord, Låten icke genera er deraf att jag befinner mig ensam; jag känner mig stärk nog till att kunna sönda er båda på uppvaktning till er herre cch mästare, monsieur Satan. Maurevert gick några steg. tillbaka och Iade handen. på värjfästet, — Jag efvaktar ert svar, sade han med köld. Vilja ni Ka krig eller fred? — Kapten, ytirade. Croixmore,. ingenting acnät än vår förvåning ör orsaken till, det kalla mottagande, ni af oss rönt. Långtifrån att misshaga 088, är er oväntade härvaro tvärtom för oss i aldra. högsta grad angenäm; och Benoist och jag önska ingenting högre