Dagens Nyheter – 18 juni 1873, sida 1

MV NW — Nej, ingalunda, kapten. Marie — så heter hon -— är tvärtom den möst förtjusande qvinna, man gerna kan tänka sig. Jag afviker icke i ringaste mån från sanningen — jag svär det vid min ära — då jag säger er, att hon med hela detta samtal icke hade något annat ändamål än att söka förmå mig att öfvergifva konuvgens parti. Maurevert sammandrog ögonbrynen, och under en lång stund svarade han icke ett ord. — Min bäste vän, yttrade han slutligen, hvad ni nu sagt mig förändrar saken väsentligen. Den politik, som ledes af en qvinna, kan visserligen synas lofva stora fördelar, men på samma gång är den utan tvifvel förknippad med allvarsamma faror och högst vigtiga olägenheter. Man riskerar att bli betald för sitt besvär med småleenden, smeknamn och allehanda ynnestbevisningar, af hvilka dock ingen låter realisera sig i klingande mynt — so der en betänklig omständighet, sem ni ej kan nog behjerta. Att sätta ert hufvud på spel — liksom herrar de la Molle och Coconäs, hvilka halshöggos af en vanlig bödel — för att vinna en ärelysten och kokett qvinnag gunst; det vore verkligen att handla som en galning. Det första ni har att göra är att taga reda på denna hemlighetsfulla dams verkliga samhällsställning. — Nej, stopp, kapten, inföll chevaliern ifrigt, jag har lofvat vid min heder att aldrig