SS WW VW NN en sådan ställning, att jag kan vara er nyttig, så glöm icke — jag bönfaller er derom — att ni i mig har en hängifven slaf! I Öfverväldigad af sin starka sinnesrörelse, satte sig NSibillot på golfvet och lutade hufvudet mot sin hustrus bädd. Han insomnade nästan ögonblickligen. — Mäster Albatia, sade Raoul, jag ber er ursäkta de obefogade misstankar, jag hyst rörande er. Jag råkade er under högst ovanliga förhållanden. I Paris förefalla hvarje natt så många mysterier, att min misstrogenhet bör synas er lätt förklarlig. Det återstår mig nu endast att säga er farväl, — Jag ber tvärtom, att ni måtte stanna. Jag har en anhållan att framställa till er, min herre, ett förtroende att meddela er. Han fixerade Raoul ganska länge, hvarefter han slutligen fortfor: — Chevalier: Sforzi, jag behöfver icke rådfråga stjernorna eller göra några långa och lärda kalkyler, för att bli förvissad om att jag kan lita på er tystlåtenhet. För öfrigt bjuder mig mitt eget intresse att anförtro er följande omständighet. Ni vet icke hvem deane Bibillot är. Han är Henrik III:s hofnarr. — Denna underrättelse var verkligen mycket oväntad, mäster Albatia, inföll Raoul ytterst förvånad. Öfver hela Frankrike är konungens hofnarr känd under namnet Chicot. — Ja, svarade läkaren-astrologen, Chicot