Dagens Nyheter – 16 juni 1873, sida 2

-— OJU -— tighet. Emellertid var det enda sanningsenliga svar, Han kunde gifva, pynnerligen 0gnadt att reta hans interlokutör, hvilken ju måste deri se ett opassande skämt ellor en mystifikation. : — Min herre, sade han, i det han sänkte rösten, jag är fullt öfvertygad om er förtrogenhet med politikens mysterier och anser det derför icke nödigt att afgifva någon omständligare förklaricg. Ni skall — jag hoppas det förvisso — förstå halfqväden visa. Jag har icke rättighet att säga er hyarkena mitt eget namn eller den persons som skickat mig. Genom den aldra minsta indiskretion skulle jag kunna göra stor skada och störta mig sjelf i förderfvst. Jag skulle derför stanna hos er i en synnerligen stor tack satihetsskuld, om ri ville låta dr Beragrd Albatia veta, att den Kloke Galningen har skickat bud efter honom. — Den Kloka Galaingen! utbrast adelsmannen förvånad. Hm! — nåja, hvarför icke detta namn såväl som något annat? Sedan Frankrike blifvit öfverlupet af italisnare, förekomma mysterier och intriger öfverallt såväl bland folket som vid hofyvet. Den Kloke Galningeå sade ni — jag skall låta anmäla hans budskap. Tio minuter efter det ädlingen afligsnat sig, kom en högres: man med hvitt skägg och en allvarsam, högtillig min ut ur slottet samt yttrade till Raoul, att han var beredd