Dagens Nyheter – 16 juni 1873, sida 1

MVM samt anhålla hos herr Bernard Albatia, att han genast måtte komma till mig. — Men Bel-Esbat tillhör ju konungen, yttrade Raoul; och om jag ej misstager mig, Vistas hans majestät der just nu. Jag skall säkorligen icke bli insläppt; men äfven om jag lyckades få tala med herr Albatia, hvad skulle jag väl svara, om han frågade mig namnet på den person, som sändt mig? — Ni har rätt, min herre; jag har förlorat förmågan att tänka. Säg astronomen, att det är den Kloke Galningen som skickat efter honom. Han skall då förstå, hvem ni menar, Hvad åter beträffar svårigheten att bli insläppt i Bel-Esbat, så är den mycket lätt öfvervunnen. I natt göra hundra adelsmän vakt i palatset. Hvilken som helst af dem skall gerast föra er till doktor Bernard Albatia, om ni derom framställer en höflig begäran. Gud i himmelen! i min ångest hade jag glömt att stänga porten till mitt hus. Om någon kommit in till mig under min frånvaro, vore jag förlorad. Katarina är så vacker — så vacker! Man har kanske röfvat bort henne ifrån mig!,.. Huru! — är ni ännu här? Spring, spring! Den besynnerlige mannen skyndade sig nu in i sitt hus, qvarlemnande Raoul på gatan. Tvifvel och förvåning herrskade i vår hjeltes själ. Han tvekade en stund. Den okändes underliga -bateende och osammanhängande al föranledde honom att tro det han råkat