Dagens Nyheter – 13 juni 1873, sida 2

Den 6 dennes skall ett längre sammans träde egt rum mellan pring Napoleon och Rouher. I ett meddelande till Köln. Zeitung heter det derom: 4I bonapartistiska kretsar försäkras att det vid denna sammankomst hufvudsakligen varit tal om ett förlängande af Mac Mahons fullmakt och om den tidrymd, öfver hvilken den skulle utsträckas. Orleanisterna äro mera oroliga öfver prinsens ankomst till Paris, än de vilja erkänna. Hans föregifna afsigt att vilja göra gällande sina rättigheter till en divisionsgenerals rang har berört dem på ett obehagligt sätt. Medlemmarne af högra centern, gom sjelfva ha intrigerat för att återgifva hertigen af Aumale samma rang, kunna naturligtvis icke göra invändningar mot ett liknande steg af prins Napoleon. Dessutom ha de af systematisk opposition skarpt klandrat Thiers utvisningsorder mot prinsen och följaktligen kunna de icke med fog uppträda mot hans återkomst. Men härmed är måttet ännu icke rågadt. Prins Napoleon lär ämna att bege sig till Ajaccio, enär han är medlem af generalrådet der. Sannolikt kommer han att uppträda som kandidat till nationalförsamlingen, i hvilket fall en af de korsikanska deputerade skall nedlägga sitt mandat. Man säger för öfrigt att bonapartisterna ämna bereda prinsen en glänsande hyllning på Korsika. Hvad skall den nye inrikesministern säga härem och hvilka instruktioner skall han: ge prefekterna? I fall prinsen blir vald skall det bli egendomligt att se honom på samma bänk som hertigen af Aus male. I det stora hela stiga bonapartisternas fordringar dag från dag. Åtskilliga deputerade af detta parti sägas ha för afsigt att åter ingifva ett förslag om belägringstillståndets upphäfvande. Detta skulle vara ett förträffligt medel att ställa sig in hos massorna, liksom hos de industriidkande, genom frihandelsprogrammet. Dessutom skola bonapartisterna också ha för afsigt att yrka på att regeringea och nationalförsamlingen måtte återvända till Paris, för att derigenom vinna parisarne. Stämningen i den tyska riksdagen har de sista veckorna varit — som en korrespondent från Berlin uttrycker sig — ovanligt Cmatt och slös. Af 382 medlemmar äro knappt 100 tillstädes. Under dessa förhållanden är en något så när grundlig behandling af de. vigtiga frågor, som föreligga, omöjlig. De demokratiska tidningarne se häruti ett nytt skäl för att Bismarck bör gå in på att bevilja arvoden åt riksdagsmännen, enär eljest det närvarande jämmerliga förhållandet oupphörligt skall återkomma. Om de ryska studentskorna i Zirich meddelar en at ryska regeringens organer följande anmärkningsvärda, från de högre myndigbeterna härflytande artikel, hvilken vi efter Köln. Zeit, meddela: I början af 60-talet begåfvo sig några unga ryskor till utlandet för att vid universitetet i Ziärich bevista föreläsningarna, Till en början var deras antal ganska litet, men under de båda senare åren har det snabbt tillvuxit och för närvaraode befinner sig vid universitetet i Zurich och vid det dervarande polytekniska institutet öfver 100 ryska qvinnor. Emellertid blefvo de underrättelser som ryska regeringen om dem erhöll allt ogynnsammare, Samtidigt med det att antalet af ryska studentskor ökades blef nemligen Zirich valdt till medelpunkt för den revolutionära propaganda, som göres af anförarne för den ryska emigrationen och desse gjorde allt möjligt för att draga den studerandö ungdomen i sina led. Under inflytande af dessa ledare lades de vetenskaplige sysselsättnivgarne åsido för att ge rum åt ofruktbara politiska agitationer, Bland den ryska ungdomen af båda könen bilda sig olika politiska partier med till största ytterlighet gåenda tendenser. Slaviska socialdemokratiska föreningen, slaviska centralsdemokratiska komiten, slaviska och ryska sektiongn af International ha uppstått i Zirich och räkna icke få medlemmar bland ryssar af båda könen, Sammankomster, partistrider och dylikt leda de unga studentskornas förstånd på afvägar, och deras oerfarenhet tar för verkligt lif, hvad som blott är en konstlad ofruktbar agitation,