Dagens Nyheter – 11 juni 1873, sida 2

UGC. — som arbeta på min undergång. Men jag har ej tänkt göra något för att krossa deras planer. Mitt öde står i Guds händer. Välsignad vare den dag, då Gud i sin oändliga godbet och nåd täckes befria mig från den jordiska bördan. Dessa ord rörde chevaliern djupt. — Den som hoppas på himlen, min fru, sade han, kan icke gerna förtvifla på jorden. — Ack, chevalier! svarade damen med en suck; när minnaet endast frevkallar samvetsqval, förmår ingenting förmildra lifvets bitterhet. — BSamvetsqval!... Jag tror att hvad ni nu yttrat icke kan ba någon egentlig tillämpning på er sjelf, min fru. — Ni misstager er, min herre. Det är samvetsqvalen som döda mig. Och hon brast i gråt. — Min herre, yttrade hon derefter helt plötsligt, jag är fröken VAssy. Raoul bugade sig artigt, men han kunde icke erinra sig förr ba hört detta namn, Huru, min herre! utbrast damen; vänder ni icke era blickar ifrån mig med afsky? Ab, ni bemöter mig med alltför mycket ädelmod och öfverseende! — Min fröken, svarade Raoul, alltmera förvånad, om ni också bekände för mig att ni begått ett. brott, skulle jag ej tro er. Ert anlete bär godhetens och dygdens kännemärken; jag kan bj misataga mig på dem. Ni