Dagens Nyheter – 10 juni 1873, sida 2

Utrikes-Nyheter. Den nya presidenten för franska republiken, marskalk Mac Mahon, har, sjelf soldat, naturligtvis egnat särskild uppmärksamhet åt de militära angelägenheterna. MilitärkomitEn har nyligen haft sammanträde under marskalkens presidium, och det berättas, att frågan om armeorganisationen skall på det lifligaste blifva understödd, och då den nya presidentens åsigter helt obetydligt afvika från kommissionens medlemmars, är det icke omöjligt, att ärendet kan blifva framlagdt för nationalförsamlingen långt förr, än man hittills hade trott. Krigsministern har nyligen utnämt en kommission af generaler för att unadersöka frågan om de nya befästningarne kring Paris. Bland medlemmarne af denna kommission nämnas ChabaudLatour, Forgeot m, fl. Det har förut i parisiska tidningar varit taladt om, att vid ett sammanträde mycken olikhet i åsigter yppat sig mellan Thiers och Mac Mahon angående de olika planerna till att anordna Paris försvar på en helt ny grund. Thiers skall, då han fann en förklarad motståndare i Mac Mahon, plötsligt ha afbrutit sammanträdet, i det han uttalade sitt beklagande öfver, att politiken skulle inblandas i allt, äfven i försvarskommissionens förhandlingar. Le Francais bekräftar nu verkligheten af denna meningsskiljaktighet mellan republikens afgångna och nuvarande president och tillägger följande: SFrågan om Paris försvar har på senare tiden varit föremål för intressanta debatter i försvarskommissionen, och det är icke omöjligt, att denna angelägenhet kan få en annan lösning, än den, som den skulle ha fått, om Thiers icke afgått från sin plats. Man har tvenne planer: den ena af generalerna Frossard och Courviler, den andra af general de Rividre. Enligt den första skulle fästena på venstra Seinestranden läggas längre utåt, för att från detta häll betrygga staden mot ett bombardement utan att dock aflägsna dem längre än 8—10 kilometer från: enceinten. General Rividres plan går ut på att lägga fästena ännu längre bort och gifva försvarslinien en vida större utsträckning, så att ett bombardement icke blott blefve omöjligt, ttan till och med en belägring mycket svår. Den sista af dessa båda planer understöddes ifrigt af Thiers; den andra deremot försvarades med stor bestämdhet af Mac Mabon. I anledning af dessa tvenne förslag var det som en utomordentligt häftig diskussion i ett af krigsrådets sista sammanträden uppstod mellan Msc Mahon och Thiers, hvilken senare då ännu var republikens president. Den legitimistiska tidningen Union uttalar sig mot förlängandet af marskalk Mac Mahons myndighet som republikens presis dent i 5 år. Egentliga orsaken är den, att hon fruktar att marskalken skall finna för stor smak för att vara i besittning af makten. — Marskalken har kommit till Paris och tar under några dagar bostad i Elysepalatset, der en stor fest skall gifvas, till hvilken diplomatiska kåren, många deputerade och alla högre statsembetsmän äro inbjudna. Militärkomitns betänkande har blifvit offentliggjordt och detta har väckt Mac Mahons allvarliga missnöje. Komiten, som varit sysselsatt med en undersökning af arsenalerna, har gifvit sitt betänkande ett alltför pessimistiskt innehåll, och tillståndet i armå6a skall alldeles icke vara så uselt som det der skildras. . Det säges att komitån har framställt allt i så dålig dager för att rättfärdiga de påtänkta stora rustningarne. General Clinchant kommer icke: att, sågom man påstått, bli afsatt. Väl är han en varm vän af Tbiers, men han är i hög gred omtyckt i arm6a. General Chancy, som för närvarande har kommandot i Tours, har vägrat att emottaga den post i Algier, gom blifvit honom erbjuden. Från Paris meddelas fortfarande underrättalson am hananartiatarnasn nafhrutna förack