Dagens Nyheter – 10 juni 1873, sida 1

VW AV mänhet så gerna visade, och som redan ådragit honom myckea ovilja vid hofvet, er inblandning i denna sak bekräfter endast den åsigt, som jag alltid hyst, att ni saknar sjelfkänsla och derför väljer era älskare ur alla samhällsklassor. Denne Bforzis utseende bohagar er, det är alltsammans. Farväl, min fru, och kom ihåg att jag säger er: vi se hvarandra åter! i Hertig dEpernon sporrade sin häst samt aflägsnade sig, åtföljd af den lysande ryttarskaran. Rsoul, som blifvit högligen öfverraskad af detta plötsliga och oförutsedda slut på äfventyret, ämnade tacka den okända damen, men hon hejdade honom med en åtbörd. — Min herre, sade hon med ett kallt och förnämt uttryck, jag känner ert namn och er adress; ni kan vara viss om att jag skall låta er veta när jag behöfver er. Sforzi blef sittande orörlig på sin häst och betraktade för en stund det ståtliga ekipaget, som Tullade bort. Han såg flera betjenter, de der hade sin plats bakpå vagnen, hvilken dessutom var eskorterad af ett betydligt antal . fint klädda herrar, Först sedan åkdonet kommit ur sigte, fortsatte han sin väg. — Hvem var denna qvinna? frågade han sig sjelf. Huru skönt harmoniera icke hennes blonda hår och blå ögon med hyns briljanta klarhet! Hvilken nobel stolthet bor icke på hennes panna! — Hvilken eld i hennes blick!