Article Image
har ej tid att stanna längre; ty för att hinna med tåget, Måste jag nu skynda mig att upp: görå de affärer, som föranledt min hitresa. — Hvad säger ni? svarade nunnan i sträng ton. Vet, unga flicka, att den som en gång här ioträdt kommer aldrig mera ut i verlden. Fröken X. trodde till en början, att alltsammans var ett skämt; men hon märkte snart att hotelson var allvarligt menad; Fattad at förtviflan, stötte hon tillbaka nunnan, söm redan fattat henne i armen, och begynte springa så fort hon förmådde genom korridorerna. Man hade förutsett detta: Sex å åtta nunnor. som voro posterade i hennes väg, rusade emot henne; en kamp uppstod, hvari fröken X. naturligtvis blef besegrad. Emellertid gick det så hett till, att nästan alla hennes kläder sletos af kroppen och dervid förvandlades till trasor. B Mer än en vecka hade förflutit, då ryktet om fröken X:s besynnerliga försvinnande nådde hennes slägtingar i Roubaix. Den mysteriösa tilldragelsen oroade dem lifligt, de reste till Toureoing, besökte tanten samt kommo ge: nom bennes förvirrade svar underfund med huru allt tillgått. De begåfvo sig till det ofvannämda klostret och fordrade, att fröken X. genast skulle bli utsläppt. De fromma systrarne påstodo bestämdt att hon ioke fanns i klostret; men slutligen måste de, då slägtingarne hotade med att anlita rättvisans bistånd, tillstå hvad söm skett, Fröken X. ut lemnadös åt sina slägtingar. Hennes ångest och förtviflan samt den dåliga behandling, hon rönt, hado redan angripit hennes helsa. Hon hade suttit fången i tio dagar. Rättegång om saken har blifvit anhängiggjord: iu Nytt mediölnskt system, Till de många förut existerande medicinska systemen har nu kommit ett nytt af en dr John Chapman, som han beskrifvit utförligt i en bok, vilken väckt ett visst uppseende. En af Londonstidningarne söker förklara dr Chapmans teori genom jomförelsen med ett bekant exempel. Om man t, ex. vill stoppa en omnibus, så kan man göra det på två sätt; antingen förmedelst en hjulbroms eller genom att draga in hästtyglarno. Kusken begagnar sig vanligen af sistnämda sätt, hvaremot läkaren vanligen använder den förra metoden vid behandliogen af den menskliga maskinen; När ett af kroppens bjul går tör fort ellör för sakta, har det varit brikligt att förmedelst droger underkästa det en bromsning eller att smörja det. Dr Chapmans id är den vanliga om nibuskuskens, att det bästa sätt att hejda hjulets fart är att modifiera styrkan af den makt, som drifver det. Han kallar sitt nya system: Neurs-dynamte medicine och menar dermed ingentiog mer och ingenting indre än konsten att, så att säga, släppa på ellör stänga at ångan å den nervösa aktionens me: delpunkt eamt att bannlysa alla droger. Plågan af neuwralgia (ansigtsvärk), säger han bland annat, skiljer sig i intet hänseende från andra plågor. All värk kan lindras genom regleran det af de krafter som förorsaka den. Gruodprincipen af detta system består i användandet at köld och värme eller kanske rättare af olika grader Värme, med andra ord — af kraft på den lidande nervfulla medelpunkten. Denna medelpuvkt är ryggraden. Den stora svårige heten dr Chapman haft att kämpa med har varit att förmå patienter att låta lägga sig en is påse på ryggen, och han frambringar en mängd argumenter såväl som vittnesbörd, att ön ryggradspåso tr långt ifrån smärtsam, tvärtom be haglig för den lidande. Först söker han bevisa att en sensation, gom medför sömn, ej kan vara obehaglig och ispåsen befordrar onekligen dan sjukes sömn, En mängd patienter beskrifva känslan af ispåsen såsotn herrlig, så lugnande, så behaglig så efterlängtad. Jag sofver med isen på mig och det är förunder ligt hvilken njutniog det är, säger en; jag tror aldrig jag skall kunna vara utan den, säger en annar, Dr Chapman har, i fyrtio fall af ett hundra, iakttagit, att, i stället för att medföra köld, användandet af ryggradsispåsen så befordrat blodomloppet, att per soner, som lidit af ständig köld, blifvit varma. Hans teori, att icke allenast värk, utan sjukdomar och opassligheter af hvad beskaffenhet som helst kunna kureras genom en modifies ring af de nervfulla medelpunkternas verk samhet är så vigtig, säger en medicinsk kritiker, att, om den vinner erkännande, den innebär ingenting mindre än en revolution i både patologi och läkarekonst. Infall. På talöm den nyare tidens många märkvärdigheter anmärkte nägon pyligen det oerhörda deruti, att man till och med gett tjonstflickor göra konkurs, Icko ondt i det — inföll en annan. — Deras mening är naturligtvis blott att få sig en — god man! så kallad ungdom, I en kyrka i Baltimore höll i slutet af förra månaden en sexårig gosse, till förmån för en söndagsskola, ett föredrag om sjeltbeherrskning. Fin Baltimore-tidning yttrar derom följande: Den unge talaren var ett friskt och intelligent barn, och för sin ålder särdeles utvecklad. Hans gester voro i full öfverensstämmelse med konstens regior, men hans föredrag, ehuru ganska väl genomfördt, var dock något släpande och onaturligt. Han beherrskade fullkomligt sitt ämne och uppträdde med mycken säkerhet och beslutsamhet. Så snart någon störde honom på ett eller annat sätt, afbröt han genast sitt föredrag och återtog det ej förrän lugnet återvändt. Hela hans uppträdande visade att han talade af öfvertygalse och att ett vigtigt uppdrag blifvit honom anförtrodt, det han, obekymrad : om följderna, hade beslutat att fullgöra. Ståndselrkulatiom. Men hvad gör ni med korna, när de bli gamla och icke mjölka mera? frågade en fru från hufvudstaden sin väniona på landet. Å, det gör ingenting, svarade den senare; när de bli gamla, göda vi dom och sälja dem såsom oxar. SJOFARTSNOTISER. Inkomma fartym Den 5 juni. Hautward, Viksor, Newcastle, stenkol. Ystafva, östlin, Petersburg, rågmjöl. Hangö, ängf., Rydell, Finland diverse. Den 6 juni. Fadernoslandet, Bergström, Cagliari, salt. Olst, Olsen, Cardiff, jernbansskenor. Tors stenson, ångf., Svensson, Liibeck, styckegods. SA Tme frn acan Sekr VN ARE

7 juni 1873, sida 3

Thumbnail