Dagens Nyheter – 5 juni 1873, sida 3

färligt slag börjar, men med ett leende gör rummets beherrskare en lätt rörelse med han den och lika plötsligt är hvarje ljud försvuns net. Han räcker dig en bägare vin; i det du för den till munnen blanda sig toner med vinet och det är som om du drucke musik; från glaset ljuder en munter melodi; du undersöker karaffen, strax börjar en polka ur dess inre; du sätter dem båda från dig på brickan, och ej heller den kan förblifva tyst i denna allmänna kör; det är för mycket, låtom oss ej röra vid dessa hemlighetsfulla föremål; men der ligga några af de små vanliga schweiziska träsniderierna, askar, pappersknifvar, portmonnäer med fin träbeklädnad; i längden är det dock bäst att hålla sig till saker, som icke vilja vara mera än de gifva sig ut för — o dåre, som litat på ett enda föremål inom dessa väggar! Askarna håna, dig med en galopp vid minsta försök att öppna dem, pappersknifvarna äro musik i din hand, och knappast har du gömt en portmonnä i din ficka, förrän ur dess djup tonar den muntraste polka — vi hafva fått nog! Musiken har till och med smugit sig ned i våra byxfickor, detta är ett för rädiskt ställe, farväl Spieldosen-Fabrikation!