Dagens Nyheter – 31 maj 1873, sida 1

mm SPE af förtjusning; och han ropade med en stämma, som hördes öfver stridslarmet. — Mod, mina vänzer! Nu få vi bjelp! Medan han ännu talade, sågs en kavalleritrupp af tjugufem man anrycka från hvardera af de fyra gator, som ledde till torget. — Vid Pluto! fortfor kaptenen; jag tror att vi nu komma att byta roller med hvärandra, herr markis! Hallå, mina herrar bjelpare och vänner! jag anförtror chevaliern i er vård — om ett ögonblick skall jag vara tillbaka. Maurovert kastade sig upp på en häst, som tillhört en af markisens soldater, hvilken blif. vit sårad och fallit ur sadeln, samt skyndade att ställa sig i spetsen för de i en så läglig stund anlända kyrassiererna. Numera var stridens utgång icke tvifvels aktig. Herr de la Tremblayg män tappade genast modet, när de sågo sig hotas af en fiendtlig styrka, som var dubbelt så stor gom deras egen, och togo till flykten. Först efter att en stund ha ifrigt förföljt de flyende, återvände Maurevert till torget. Så snart han varseblef Raoul, steg han straxt af hästen, sprang chevaliern till mötes, omfattade hans hufvud med sina båda händer och kysste honom gång efter annan med verklig hänförelse. Den eljest så kallblodige äfventyraren, hvilken såväl förstod att bemästra och dölja sina känslor, grät i denna stund som ett barn. BIDDAREN SFORZ) ELLER VAPENBRÖDERNA. 89.