Dagens Nyheter – 28 maj 1873, sida 2

att böta 100 rdr. Meijer har föraot varit tilltalad och dömd för slikt brott, hvartill han denna gång narrst hustrun att vara sig bebjelplig. Politisk adress. Den 21 dennes, eller samma dag som danska riksdagen afslöts, hafva, enligt Dansk Folketidende, 52 medlemmar af folkethinget, tillhörande den förenade vensternX, utfärdat och underskrifvit en adress af följande lydelse: Till våra politiska vänner! Vi hafva mottagit så många uppmuntrande vittnesbörd derom, att ni följt förhandlingarne på det i dag slutade riksdagsmötet med så mycken uppmärksamhet, att vi tvifla på att kunna gäga eder något nytt derom. Detta oaktadt anse vi oss — äfven af hänsyn till de uppmaningar, som vi i detta afseende mottagit — böra rikta några ord till eder, innan vi nu lemna riksdagen. Det gemensamma uttalandet från den förenade venstern af. den 23 mars 1872 angifver det program. hvarpå vi äro valde och som vi förtfarande i allo vidhålla. De sedan valet vunna erfarenheter hafva endast tjonat till att ytterligare styrka oss i riktigheten af de deri häfdade grundsatser, I den adress, hvilken folkethinget, på förslag från vår sida, ingaf till h. m:t konungen, lade vi bhufvudvigten på vårt programs kärnpunkt: Folkets rätt till sjelfstyrelse.. Då det svar, som konungen, på sina ansvariga ministrars råd, gaf, gick isådan riktning, att vår uppfattniog med hänsyn till denna hufvudfråga berodde på ett misskän nande af den genom grundlagen införda ordning, bemyndigade vi vår styrelse att inlägga en motiverad protest mot det förnekande af folkets grundlagsenliga rätt, :com detta svar innehöll, och att på det hela tsget uttala sig om vår ställning. Detta har skett i en offent liggjord skrifvelse af den 6 april d, å., till hvilken vi tillåta oss att hänvisa.) I vår fordran om folkets rätt till sjelfstyrelse under erkännande at den konstitutionelle konungens grundlagsenliga särskilda rättigheter och i regeringens förnekande af denna rätt är kärnan i striden mellan högern öch venstern klart betecknad. Från högra sidan häfdas rätten för de få gynnade att styra samhället trots tolkets vilja; från vår sida fordras såsom folkets grundlagsenliga kraf ett fullt berättigadt inflytande icke blott på lagarnes tillkomst, utan — hvilket för samhällsutvecklingen i många hänseenden är lika betydölsefullt — joriväl på hela den anda ock riktnivg, hvari landet styres och lagarhetillämpås: Från denha fordran kan venstern ej afstå utan att uppgifva sig sjelf, derom äro vi-alla eniga. Deremot ha, vid öfvervägandet af hvilka ytterligare steg man nu borde göra för att häfda denna fordran, i synnerhet hvad den rätta tidpunkten angår, tvenne betraktelsör giort eig gällande. Å ena sidan fann man, att regeringens hela ställning och synnerligast dess sista uttalande fordrade dot Klaraste och mest verkningåfulla svar: finanslagens förkas stande. Ministeren måste då åäntingen träda tillbaka eler, då man beviljas finanslågen tills vidare till! den 1 juli; genom en upplösning draga striden inför folkets domstol. Den andra betraktelsen utgick på att redan i den: bestämda hållning folkethingets flertal intagit, i antagandet af de föreslagna dagordningarne, i adressens ingifvande förelågo så tydliga till kännagifvanden, att Mministeren utan något yt terligare steg från thingets sida såsom fosterländskt sinnade män nödvändigt måste lemna plats åt em-regering, som var 1 öfverensstämmelse med folkethingets flortal, Det är eder bekant att flera medlemmar af den förenade venstern följde det senare ba: traktelsesättet, och finanslagen antogs: Vi förs stå att detta steg gifvit anledniög till olika uppfattningar, men debland undertecknade; som 7 trött sig böra rösta för finanslagen; anse sig böra uttala att vi derigenom lika litet velat afvika, som vi tro oss hafva afvikit från vårt gemensamma program. I fall riksdagan nästa höst icke möter en regering, vid hvars sammansättving Hänsyn tagits till folkets berättiade kraf, anse vi 0s8 förpligtade att — Hvils et flera af dem bland o8s, Som röstat för finänslagen, redän uttalat — icke vika tillbaka ens för användandet af de kraftigaste vapen, som grundlagen tillåter oss nytfja, för att häfda folkets rätt, och vi lita i detta afseende tryggt på valmännens tillslutning. ) Denna skrifvelse har äfven i denna tidning vant återgifven: Red. af D.N.