-— MVVW Nn hvem borde väl rätteligen afgöra den tvist, som i sådant fall skulle uppstått mellan de båda slottsinnebafvarne? Såvidt jag kan förs stå, ingen annan än den domstol, som enkom är inrättad för att fälla utslag i tvistemål, föranledda af de gamla feodala förhållandena. Genom laga dom hade således era och fru dErlanges ömsesidiga rättigheter och skyldigheter bort och kunnat bestämmas. Ni måste vara förblindad af högmod för att här kunna tala om uppror! Jag känner blott tvänne slag af uppror — det ena eger rum då en samsällsmedlem upphäfver: gig mot lagens myndighet, det andra då en undersåte trotsar sin konung. I intet annat fall är uttrycket upprort på sin plats, ehuru Gud skall veta, att lifvet är fullt af oenighet och strider mellan den starke och den svage, mellan ädlingen och den fattige arbetaren, mellan husbonden och tjenaren, mellan slottsherrn och hans underlydande. I afseende på alla dessa förhållanden talar lagen såsom suverän herrskare och rättvisan följer i hans fotspår... Ännu ett ord, markis. Då jag inlåtit mig i denna långa förklaring, har det skett för att bevisa, det intet, alldeles intet, berättigat er att begå våld mot fru VErlanges, och att ni, då ni mördat henne och hennes tjenare samt plundrat hennes slott, gjort er skyldig till ett lika oförsvarligt som gräsligt brott. Alltså förklarar jag, chevalier Raoul BSforzi —-en ädling såsom ni samt officer i franske konunBIDDARBEN SFORZI ELLER VAPENBRÖDERNA. Sä.