Dagens Nyheter – 21 maj 1873, sida 2

En stor husslöjds uppkomst. Från verldsexpogitonen i Wien skrifver dax Schlesioger till Kölnische Zeitung om den schweiziska utställningen af ur, bland annat: Neufchatel och Gentve äro starkast representerade i denna afde!ning, och intagna af förvåning stanna vi framför en väldig industrigren, eom, från en obetydlig början, inom två århundraden uppsvingat. sig till rangen af en verldsindustri och öfverflyglat alla sina grannar. Under det nemligen Tyskland, men ännu mera Frankrike och England, redan med mycken ifver bedrefvo den vackra urmakarekonsten, fanns det i kantonen Neufchatel, som nu förser hela verlden med tidmätare, blott ett enda ur, tornuret i Locle, som var förfärdigadt af fransmannen Abram Perret och ansågs såsom. ett mekanikens under. Så var det ännu år 1630. Såsom den schweiziska urmakarekonstens fader hedras dock Daniel Jean Richard, kallad Bressel, som i medlet af 17 århundradet föddes i distriktet. de la Sagne. Redan såsom gosse visade han påfallande nekaniska anlag, hvilket föranlät fadren att sätta honom i lära hos en smed. . Genom en tillfallighet kom han stt egna sig åt urmakeri. En hästhandlare vid namn Peter, som händelsevis hada kommit till Sagne, visade nemligen folket der ett i London förfärdigadt fickur, som väckte.den oerhördaste förvåniog, ehuru det icke gick. . Verket hade råkat i oordning. Vår unga Richard erbjöd. sig att åter sätta uret i stånd, och detta lyckades honom också efter rågra dagars förlopp. Uppmuntrad af framgången började. han nu sjelf att förfärdiga ett fickur. Erforderliga verktyg saknade han visserligen, , men hsde icke desto mindre efter ett halft års förlopp åstadkommit ett fickur, som, trots, all gin grofhet och bristfällighet, dock befanns vara användbart såsom tidmätare, . Nu sade han smedshandtverket farväl och blef urmskare. Klosterherrarne i trakten blefvo hans första kunder; men småningom utvidgade sig hans gynnares krets. Då han dog, fortsatte hans fem söner hvad, han; påbörjat; andre följde desses ,exempel, . och följden blef, att Neufchatel redan år 1752 hade, 466 urmakare. Nu kom Berthaud, som bade utbildat sig i Paris, och utträngde. genom sin kronometer de af Newton ieförda reflexionsinstrumenter; efter ko: nom Abraham Louis Breguet, Abraham Robert, Isac Sandoz, Louis Jeanneret och hvad de nu -heta alla, som urmsakarekonsten har att tacka. för. sin nu yarande, höga ståndpunkt. Alla härstamma de från den gamla Gendyeoch Neufchatelkantonen, hvars tideböcker bevara deras namn, . Det är dem, som Schweiz har att tacka för att det blifvit verldens största urprodueerande land, och dep, som närmare intresserar sig för deras lefnadsöden, kan finna önskade detaljer uti den.af Jeanneret utgifna, Etrennes Neuchåteloises. Denna beundransvärda industri, som mu bereder många. tusen menniskor ett behagligt lif och som årligen. ökar landets nationalrikedom med flera millioner, uppstod sålunda genom en blott tillfällighet och ur en oansenlig början. Den understöddes icke med några anslag ef förbundsregeringen,. Sjelfständigt utvecklade den sig ur folket, utan konstladt understöd; och för:-kantonens egna medel uppfördes observatorierna i Gendve och Neufchatel, genom hvilka än i dag nödigt biträde vid urens reglering lemnas, Dessa äro de enda observatorier i verlden, hvilka af industriidkare grundlagts för deras eget bruk och af dem underhållas. etsas OO EA