Dagens Nyheter – 21 maj 1873, sida 2

TT 30. mildradede eljest sträfva anletsdragen, och när Diana ändtligen tystnade, främträrgde en tår under hans ögönlöck: Han reste sig upp från stolen, nalkades den unga flickan, och efter att-ha bugat sig för henne, tryckte han en vördnadsfull. kyss på hennes hand. — Min fröken, sade han i mild. ton; som ljöd helt främmande för hans egna öron, förlåt mig: Jag ber -er ursäkta de obefogade: yttränden, jag nyss fälldo: Ända -bittills har kapten dö Maurevört; huru. erfaren :han än är i en mängd andra vafsbenden, aldrig anat, hvilka skatter af finkänsla och hängifvenhet kunna gömmas i en dygdig flickas barm. Ack; min fröken! fortfor ban efter en stunds tystnåd, om hi visstey hvilken förfärlig spetebof jäg i sjelfva verket är, hvilka-låga föreställningar jag Kyst om er, skulle ni visa mig ifrån er med förakt ock afsky:Ja; för att jag ej må undslippa: allt straff, skäll jegsjolf bekänna Hela rmin nedrighet: Kan bi tänka, fröket VT Erlanges, stt jäg ämnat föreslå-er att-ingå äktenskap med markisen, för att dy: medelst köpa chevalierns: frihet? Jag tror äfven — Bölsebub -regere mig — att jag velat för eger täkning förtjona femhundra guld-6cus på affären. Visserligen byser jag en outsäglig tillgifvenhet för Raoul, men ieke desto mindre skulle jag, sedan jag nu lärt känna er, tusen ger heldre e honom hänga än veta med mig sjelf att ni-genom mitt förvållande råkat i markisens våld, Jag ber avt få förklara för