Utrikes-Nyheter. Börskrisen i Wien, om hvilken man dock kan hoppas att den mnu nått sin kulminationrspunkt, har så småningom utvecklat sig till att bli en tilldragelse af europeisk betydelse, hvars inflytande i större eller mindre grad spåras på alla större börser. Bankerna på kontinenten och i London ha under loppet af 3 dagar två gånger höjt sitt diskonto, En märklig ,omständighet är det, att Frankrike, det land, från hvilket nu under loppet af 2 år ej mindre än 4,000 millioner frank ha vandrat öfver i tyska kassor, är det, som jemförelsevis blifvit minst berördt af den nuvarande krisen. Den tyska pen ningemarknaden deremot har blifvit starkt rubbad af katastrofen i Wien. Med anledning af detta förhållande gör den kände nationalekonomen Leroy-Beaulieu i Journal des Dåebats följande märkliga betraktelser: CMedan det finansiela ovädret rasar omkring oss, är marknaden i Paris relativt taget lugn. Huru skall man kunna förklara detta? — I Tyskland tycks folket ha blifvit berusadt af tanken på våra milliarder. Redan 1871 hade den makalösa krigslyckan hos dem väckt smaken för det äfventyrliga och för hasardspelet. Från den högsta till den lägsta drömde en hvar om guld och trodde, att denna dröm på få minuter skulle kunna bli verklighet. Hvilkea otrolig massa af bank-, bergvorks-, jernvägsoch byggnadsaktiebolag ha icke uppstått sedan 1871? Det var en riktig myrstack af projektmakare, till hvilken nya element oupphörligt strömmade. Dessa bolags aktier utgåfyos med stora premier och gynnades af en oförnuftig spekulation. Alltsedan bildandet af det beryktade Mississippibolaget i Frankrike, har man ieke sett en liknande demoralisation. SCHela tyska nationen blef gripen sf de kimäriska spekulationernas anda, Hela det dagliga samlifvet ställdes på ny fot; allt hvad som kunde köpas eller säljas blef dyrare. I Berlin blef under loppet af 4 månader ett hus köpt och såldt till följande ris: första gången 20 tusen thaler, andra 7 tusen, tredje 36 tusen och fjerde gången 60 tusen thaler. BSista gången såldes det till ett byggnadsaktiebolag, som tvifvelsutan snart skall nödgas sälja det på nytt. BSpekulationslusten gynnades af pappersmyntet, som alltid drifver till börsspel. Frankrike skyddades för denna moraliska förvildning af den omständigheter, att dess krigsomkostnader uppslöko dess tillgångar, som således icke medgåfvo några nya företag. I utlandet egde det omvända förhållandet rum. Bankernas emissioner ökades i oändlighet och företagen tillväxte långt öfver de disponibla tillgångarne. Hur eget! Våra fem milliarder, genom hvilka man i Tyskland hade hoppats en lätt och beqväm lösning af alla fioansiela vanskligheter, påskyndade just den finansiela byggnadens fall Man kunde iakttaga huru räntefoten i Tyskland steg efter hvarje afbetelning på krigsskadeersättnirgen och huru en viss för