Dagens Nyheter – 8 maj 1873, sida 1

-— TIVA -— — Jo, min herre, gonmälde Lehardy, jag vet knappt, om jag skall våga tro mina egna ögon. Den trupp, jag talat om, består af nära trehundra väpnade bönder — med kapten da Maurevert i spetsen. —Kapten de Maurevert? utbrast Raoul. — Ja, kaptenen i egen person. Han rider på en ståtlig svart häst, grannt utstyrd — och han ser ut som en prins, må ni tro. Hör ni, hur trumpeten ljuder? — Man helsar nu kaptenen vid hans inträde i slottet. Lehardys berättelse var sann. Herrarnes af Guise anhängare och konungens förtrogne vän — med ett ord, kapten de Maurevert — hade inträdt i slottet Tauve, åtföljd af banditen Croixmore. Vid sidan af Maurevert, som framgick med stolt hållning och ännu stoltare min, gjorde herren till Tournoil enömklig figur; han var barhufvad och hade intet svärd; hans ögon voro sänkta mot marken i följd af blygsel, och allt hos honom talade om en djup förnedring. — Anmäl för slottsfrun högste befälhafvaren öfver den heliga och kungliga Jemnlikhetsligans armå, yttrade Maurevert till en af betjenterna. En stund derefter infördes Raouls vapenbroder i mottagningssalen, hvarest fru dEr langes redan väntade honom. Med majestätiska steg trädde Maurevert tram till slottsfrun samt bugade sig för henne med en högtidlig min. RIDDAREN FSFORZI ELLER VAPENBRÖDERNA, 284